Kalix Kyrkoblad Nr 1 2024

Nu även i webb-format!

Härliga tider!

Jag spenderade mycket tid hos en faster och mina kusiner under min uppväxt. Min faster är fräsig och väldigt snäll. Vi fick vara uppe sent på kvällarna, kunde äta varma mackor vid midnatt. Skratten tog aldrig slut. Min faster sa alltid: ”Härliga tider!” då vi hittat på något bus eller en halvgalen lek; som när vi skulle ha bröllop för våra marsvin eller gjorde egna modemagasin då vi satt och klippte och klistrade bilder från klädkataloger.


Nya tider

Nu är det nya tider i Kalix församling. I skrivandets stund så har jag varit vikarierande kyrkoherde och kyrkoherde i drygt 2 två och ett halvt år. Det sägs att det tar minst tre år att komma in i ett ledarskapsarbete. 

Det kallas konsolideringsfas som innebär mycket sondering. När jag gick utbildningen i kyrkligt ledarskap, inför att bli kyrkoherde, så talades det mycket om olika ledarstilar – den tjänande ledaren, den autentiska ledaren, den strukturella ledaren, den adaptiva ledaren etc. Jag upplever att man inte är antingen eller. Det finns en dynamik, en resa där man går igenom olika stadier i sitt ledarskap. Det är föränderligt och rör på sig. Nu rör sig Kalix kyrkoblad – förändringarnas och de nya perspektivens tid är här. Precis som påskens budskap med uppståndelsen och en ny start. Och vi vet inte vart det kommer att ta vägen. Det är väl det som är tjusningen – en bok, en tidning, en tidskrift lever alltid sitt eget liv när den släpps, beroende på läsaren.

En Guds pärleport

När jag började lära mig engelska i skolan så var bland det första vi såg i läroboken en limerick:

“There was an old lady from Kent

Her nose was remarkably bent

One day, I suppose

she followed her nose

and nobody knows where she went”


Så är det med nystarten av Kalix kyrkoblad. Vi vet inte var det kommer att ta vägen. Andens vind blåser vart den vill, ännu lever vi i en gåtfull spegelbild - framgår det i Bibeln. Jag har roat mig med att själv skriva en limerick:

Redaktionen ifrån Kalix församling

börja´driva sitt jobb med sting

Men vad har de gjort?

En Guds pärleport?

Nej, bara en tidning som fick en förvandling


Hanna Johnselius

– bland tekannor, godsaker och nya bekantskaper

Doften av nybryggt te fyller församlingssalen och sprider sig vidare i församlingsgården, tekopparna är framdukade på de sex borden, ljusen är tända, tulpanerna står i blom på borden och på serveringsbordet står vackert upplagda våningsfat med små läckerheter som både lockar öga och gom, det är dags för onsdagens ”Afternoon Tea för alla” i Kalix församling. 

Sorlet av gäster hörs i kapprummet och bara på några minuter är salen full till bredden av fikasugna församlingsbor. Det pratas och diskuteras vad man ska avnjuta på den stora buffén. 

Godsaker och bekantskaper

 – Vi provar dessa bakelser nu och nästa vecka tar vi de andra, säger en dam och skrattar mot sin väninna.

De inväntar några kompisar till och vi får ta in extra stolar för att alla ska rymmas, men som alltid gäller talesättet… finns det hjärterum så finns det………

-Nästa gång måste vi nog öppna upp andra rummet också, säger husfar Alex nöjt.

Under Afternoon tea serveras det olika sorters te, tillsammans med små snittar, scones med sylt och grädde, samt olika typer av små lockande godsaker. Det är en trevlig och social stund där man kan umgås med nya och gamla vänner eller familj och njuta av gott fika och dryck i en avslappnad miljö dit man kan komma precis som man är.

Engelsk tradition

 Afternoon tea är uppskattad traditionell brittisk sed där man avnjuter te tillsammans med läckra små delikatesser och som har spridit sig över världen och har nu landat i Kalix. Vi ser fram emot att hälsa just dig välkommen till Afternoon Tea nästa onsdag. 

Psssss. Vi har kaffe också.

Vad gillar ni med afternoon tea?

Den sociala delen är viktig, att man får träffa människor och prata. Sen är det också trevligt att det serveras gott fika. 

Judit Berlin, Inga-Maj, Gulli Berlin

Onsdagar - Kalix församlingsgård, Kyrkogatan 1 mellan kl. 14-16

Vardagskyrka i Kalix församlingsgård

Ungefär en fredag i månaden samlas människor i alla åldrar i församlingsgården för att umgås tillsammans. Några kommer dit ibland och andra kommer varje gång. Kvällen inleds med en presentation av dagens program som oftast består av ett välbekant upplägg med middag, bibelberättelse, andakt med några sånger och sedan pyssel för både små och stora barn. Mellan programpunkterna brukar det också finnas utrymme för lekar. Populär lek bland förskole- och lågstadiebarnen är tjuv och polis samt att fika som en vuxen vid det runda bordet i hallen.

Middagen består varje gång av tacobuffé! Den är omåttligt populär och för barnen väldigt praktisk eftersom de själva kan välja vad de vill äta och inte. För oss föräldrar är det bekvämt att ibland få slippa tänka på vad som ska lagas till middag en fredagskväll när jobbveckan är slut och både barn och vuxna kan vara extra trötta.

På bilden syns Nils och Alva Streiffert Östling som är stamgäster på vardagskyrkan. Alva tycker att det roligaste är pysslet och Nils gillar att leka och umgås. De tycker båda två om den goda maten. Nils poängterar att kaffe och fika efteråt är en av hans favoriter. De tycker båda två att det tråkigaste är när de måste gå hem.

Vi vill tipsa om vår pärla Vardagskyrkan

(eller Tacofredag som vi kallar det hemma). Det brukar vara en gång i månaden där vi samlas i Församlingsgården. Vi äter, sjunger, fikar och pysslar. En kravlös fredagseftermiddag i gemenskapens tecken där vi får tid att sitta ner och prata och reflektera utan kökstjänst eller skärmar som det annars lätt kan blir en fredag. Hur mår du? Hur var din vecka? Här möts vi av en värme som räcker hela helgen.

Susann, Martin, Love och Elsa

"Vi brukar gå hela familjen på vardagskyrkan i princip varje gång. Barnen, och vi vuxna, tycker att det är väldigt trevligt. Barnen uppskattar speciellt lek med kompisar och pyssel. Att maten är väldigt god är ett stort plus!"

/ Mattias, Anna-Karin, Kalle och Adina

Vad brukar vi göra på vardagskyrkan?

Amos: Leka tjuv och polis med kompisarna. Man fikar och har tacokväll och man är med kompisar.

Maria: Dom har en liten bil med hjul, som en telefon med hjul som man kan ringa med. Den tycker jag om. Vi äter tacos, och man pysslar.

Vad är roligast?

Amos: Tjuv och polis, och fikat.

Maria: När man får pyssla. Det var roligt att pyssla hjärtanskort.

Nystart… jag smakar på ordet. Det känns lite småhurtigt och samtidigt kravfyllt som att det hänger på min prestation att göra om och göra rätt. Eller är det en möjlighet? Det beror nog på dagsformen och situationen. Alla har vi hört talesättet ”Ny dag – nya möjligheter!” Vad innebär det i mitt liv? Jag som får uppbåda stor viljestyrka bara för att ta mig upp ur sängen när väckarklockan ringer. Jag som har begränsade resurser och lever i ett sammanhang där jag inte ser någon möjlighet att förändra. I alla de olika mediakanalerna skriker den ena rubriken högre än den andra om vad och hur vi bör förändra och hur vi borde leva våra liv. 

Krav som överstiger resurserna

Vi jämförs och granskas och vi matas mer än någonsin tidigare med olika budskap via våra skärmar som vi spendera mer och mer tid att titta på. Att vi inte kan värja oss från nutidens falska ideal blir tydligt när vi ser hur människor mår idag. Utmattning är en av de största orsakerna till sjukskriving och den kryper ner i åldrarna. Kraven överstiger resurserna med råge. Gör om – gör rätt! Vi behöver en nystart men inte en sådan som bryter ner människor utan som bygger upp och ger utrymme för olikheter och alternativ. Samhället måste ta sitt ansvar och den enskilde människan lyftas av sin kravfulla börda att vara perfekt. 

Jesus handlingar och ord

För drygt 2000 år sedan vandrade en man i 30-års ålder omkring i Israel och sa precis detta. Jag är säker på att du hört talas om Jesus. Han som säger, ja hans ord talar även in i våra sammanhang och vår tid, ”följ mig” och ”ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så ska ni finna vila för er själ”. Jesus påtalade samhällets orättvisa förhållanden och ojämlikhet, han uppmanade till kärleksfullt bemötande och generositet. Om vi hjälper varandra och slutar hålla upp våra fasader av självtillräcklighet och inser att vi alla är ganska lika i grunden när det kommer till behov och önskningar så kan vi leva tillsammans och ha större förståelse och acceptans för det som skiljer oss och våra svagheter. Var inte rädd! Möt det okända med nyfikenhet och en vilja att förstå. Gör så gott du förmår här och nu med de resurser du har här och nu. Och glöm inte bort att även du är Guds älskade barn, din kropp är Andens tempel och Jesus har lovat att vara med dig alla dagar till tidens ände. Var inte så hård mot dig själv, du är älskad för att du är du, unikt skapad enligt Guds vilja. Det hänger inte enbart på dig och din kraft, det är din intention och vad du bär i ditt hjärta som är det viktigaste. Kraften kommer från Gud. Det är så du kan älska Gud med hela ditt hjärta, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. 

Jesusrevolutionen

För några månader sedan såg jag filmen Jesus Revolution. Det är en amerikansk dramafilm baserad på en självbiografi av Greg Laurie som handlar om Jesusrörelsen som var en kristen väckelserörelse bland hippies på 1960-talet i Kalifornien. Hippiekulturen blev främst känd för dess engagemang och kamp för fred och miljöfrågor men även för den andliga längtan och sökandet som tog sig uttryck i användandet av droger och nyandlig mystik. Filmen visar hur denna andliga längtan får ny riktning och ett hem i den kristna livsåskådningen för många och hur tron blir det som räddar från ett destruktivt liv och för samman människor. Att möta och ta emot Jesus i sitt hjärta är en revolution i den enskildes liv och i förlängningen för hela samhället! Tänk om vi kunde få uppleva en sådan nystart i 2020-talets Sverige! Jag tror vi behöver en ny folkrörelse av människor som frimodigt berättar om Jesus och vilken skillnad tron gör i våra liv. Vad tro du?

Tips!

Boken Jesus-revolutionen som filmen baseras på finns att låna i bokvagnen i församlingsgården

Livsfrågor

När man funderar över den tid vi lever i så är det lätt att tappa modet.

Vi översvämmas av skrämmande nyheter och negativa budskap. Det handlar om krig och våld, klimatförändringar, ensamhet och psykisk ohälsa i alla åldrar och mycket mer. Det är lätt att känna maktlöshet och rädsla.

Alla de här utmaningarna finns och är verkliga både för oss som enskilda och för samhället.  Vad gör det med oss? 

Exsistensiell hälsa är ett begrepp som handlar om vår förmåga att tro på och ta vara på livet. Om vi har existensiell hälsa så klarar vi livets utmaningar bättre. 

WHO har definierat existentiell hälsa så här:

• Upplevelse av sammanhang

• Existentiell styrka och kraft

• Tillit som livskraft

• Meningen med livet

• Upplevelse av helhet

• Harmoni och inre lugn

• Upplevelse av förundran

• Förhoppning

Hur vårdar vi vår existensiella hälsa? 

Hur undviker vi att bli handlingsförlamade av det destruktiva?

Hur ger vi mer plats för frid och fred, hållbarhet, gemenskap och glädje i våra liv?

Hur kan vi skapa ett gott samhälle att ge vidare till nästa generation?

VI VILL STARTA GRUPPER som träffas och pratar kring existentiell hälsa och livsfrågor.

För att inhämta kunskap i de olika frågeställningarna  planerar vi att  bjuda in föreläsare med djupare kunskap och erfarenhet. Vilka föreläsare och vilka frågor anser du är viktiga att få med till att börja med.

Nu bjuder vi in dig som Kalixbo att delta i idé och planeringsfasen.  

Hör av dig till oss med dina frågor, tankar och ideer, så gör vi det här tillsammans, Om du vill så kan vi också träffas över en kopp kaffe och resonera kring ämnet på församlingsgården.

Kontakt info:

Brita Petersson Hofverberg 0923-69803  Einar Knudsen 0923-69817

E-mail: Brita.Hofverberg@svenskakyrkan.se

Fri och förlåten

Hur kan jag förlåta

det jag inte kan glömma?

Kan jag bli förlåten

när det jag tänkte var dumt?

Det jag sa blev fel,

det jag gjorde inte går att ändra på.

Jag får gå till Gud.

Han hjälper mig att glömma 

och att förlåta.

Jag får gå fri, fri och förlåten 

i Jesus namn.


Att bli förlåten eller att förlåta är befriande och ger en ett helt nytt utgångsläge. Det blir en omstart.

Aleksej

Navalnyj

Aleksej Navalnyj, död i fängelse i Sibirien februari 2024

”Tro inte att jag är någon galen pacifist eller religiös fanatiker (…) Men när jag möter människor, och särskilt sådana där min första tanke är att vilja strypa dem, försöker jag fördriva de tankarna och i stället göra mitt bästa för att förstå personen, förlåta och (kalla mig inte pervers) att älska dem lite. Det är inte enkelt, men jag gör mitt bästa”.

Källa: Tidningen Dagen

Vända andra kinden till

”I all ilska finns det egna grundläggande behov som behöver tillgodoses”

En benägenhet att utsätta sig för skymfande behandling står det när jag utreder ordet masochist, men jag tror inte att det är avsikten att vara slagpåse. Men fyra ynka ord, ”vända andra kinden till” hur svårt kan de va? 

Någon känner sig säkert provocerad genom att man gör just det, fysiskt vänder andra kinden till, slå mig om du törs kan vi också säga. Men vad var det han sa? Kärleken är inte stridslysten, så då kan det inte finnas den intentionen med att vända andra kinden till. 

Jag kan uppleva någons ilska, men varför kommer ilskan? Vi kan välja att säga, -orka, -vem bryr sig? Jag kan vända på klacken och gå, för att aldrig mer vilja ta kontakt men vi kan välja. Vi kan stanna kvar i kontakten, vara nyfiken på den andres perspektiv, utan att behöva hålla med. 

Vända den andra kinden till 

Det tänker jag beskriver att vi är redo att lyssna med ett annat perspektiv, vi lyssnar symboliskt med det andra örat när vi vänder den andra kinden till. Att vi verkligen ska vilja höra någon, ha intresse för att höra vad som bidragit till ilskan? Det betyder väl empati? Omsorg, höra med det andra örat, lyssna bortom den ilska man nyss tyckt sig höra och försöka höra med ett nytt perspektiv för att bättre förstå den andres känslor, hjälpa någon att bli hörd? Finnas kvar i kontakten med den som är arg för att man verkligen bryr sig? 

”I all ilska finns det egna grundläggande behov som behöver tillgodoses”, sa Marshall Rosenberg.

Att vända andra kinden till kanske handlar om empati, bry sig om den andre och se bortom ilskan för att förstå vilka behov hos den andre som inte är tillgodosedda. Genom perspektiv och omsorg utan att anklaga blir det nog lättare med försoning. Nej! det är inte enkelt, men vi kan göra vårt bästa. 

På tal om perspektiv

Det är min kropp och sinnen som upplever mitt liv och betraktar andras och ibland glömmer vi att inkludera andras perspektiv. En bekant berättade nyligen om tvillingar som finns i familjen och hur olika de barnen är, redan efter en vecka kunde de se skillnader på barnen trots att de kan tyckas ha samma perspektiv intill varandra i samma miljö. Det inger hopp, om den egna drivkraften i de som växer upp och valmöjlighet att bli annat än kopior av oss vuxna. Vi är och uppfattar saker olika.

En mycket närstående familjemedlem delar inte mitt recept för dosering av essens och vatten när vi blandar saft. Vår förmåga att känna sött är säkert olika och då är det inte konstigt att vi vill dosera olika. Jag gillar att bli påmind om att det finns andra perspektiv än mitt eget utan värdering av att någons är rätt eller fel. 

Om jag bara värderar ur mitt perspektiv så blir bedömningen i exemplet att den andre gillar blaskig saft. Träna träna träna på att acceptera att ta in andra perspektiv än bara mitt eget. Jag behöver inte tycka likadant men jag kanske kan vara nyfiken av vad som finns bakom en annans ord eller handling. Vad händer om det bara finns mitt perspektiv och mitt ord som är sant? Hur ska vi då fungera i ett sammanhang? Ibland tror jag landskapsarkitekten glömt att inkludera traktorförarens perspektiv, när vintersamhällen stadsplaneras.

Behov och Strategier

2017 läste jag en utbildning, där jag skrev ned att ett av de grundläggande behov jag värderade högt och ville tillgodose var Effektivitet. Efter några månader hade jag kompletterat med ny insikt och nya perspektiv och insåg att det inte var behovet Effektivitet jag ville tillgodose. Med stor förvåning kom insikten, att effektivitet blivit min strategi för att producera, forcera för att bli klar med det som pågår för att tillgodose behovet Lugn. Så det är inte alltid enkelt att förstå varför vi människor gör olika handlingar och ibland vet vi inte själv.

Exempel på strategier

Varför tippar jag stryktips med Christer och Antti? Det hjälper mig att hålla kontakt med dem, några jag gillar och litar på. Det är hopp om framgång, det bidrar till roliga sms mellan oss under matchdagen. Det bidrar till att tillgodose behov av kontakt, delaktighet, delad verklighet, gemenskap och glädje. Så här skrev de om varför de är med och tippar, -samvaro med vänner man tycker om, gemensamma intressen och ha en trevlig stund. Vi ska se en match i England för vinstpengarna men vi får nog cykla till nån hemmamatch med Pålänge GIF och planka in om pengarna ska räcka. Den som tror att tippningen är för att bli rik har missförstått och inte tagit in att det i vårt fall är att vi satsar frivilligt en tjuga var för gemenskap och glädje. 

Strategier för att tillgodose behov kan variera. Vi kan tro att någon jagar älg för köttet, men i själva verket kan jakten vara för gemenskap eller få vara med i ett sammanhang, vara behövd, kanske solidaritet, hålla nere älgstammen och vårda skog? Jägare i samma jaktlag kan tillgodose helt olika egna behov men med samma strategi, älgjakt. Egna tolkningar och värderingar av varför andra gör olika handlingar kan lätt bli bomskott. 

Tolkad verklighet

Vi går inte medvetet in i en annan människa, när det händer kommer det blixtsnabbt, oj, ursäkta. Med fysisk kontakt blir vi påminda, när vi skapar kontakt med ord ser vi inte alltid hur ordet träffat och vi meddelar oftast inte att ordet inte avsåg att skada någon om det inte är av uppenbart känslig karaktär. När vi säger något i grupp blir det ännu svårare att ana hur det uppfattats av de som är närvarande.

Det finns undantag men vi undviker att kollidera in i varandra avsiktligt med vår kropp, jag gissar på samma sätt, att vi inte heller har avsikten att skada någon med vårt ord. 

Värdighet och Tillhörighet

Visst, det kan ”flyga en säkring” nån gång, vi kan hota varandra, skrika och ropa ut vår förtvivlan men jag gissar att det i de flesta fallen handlar om invanda strategier för att upprätthålla och försvara våra starka behov av att känna värdighet, bli respekterad, uppleva trygghet och tillhörighet. Vi har nog inte fått lära oss att förstå våra känslor och behov, men vi kan inte döma oss om vi inte förstår. Miljontals små och stora osämjor skapas av precis samma grundrecept. 

”I all ilska är det egna grundläggande behov som behöver tillgodoses”. 


Till sist: 

Jag önskar att vi föräldrar och skola kunde hjälpa oss att redan som barn förstå varför ”det flyger en säkring”. Få hjälp med förståelse om varför vi känner och reagerar, lär oss enkla färdigheter som hjälp för att kunna ta ansvar för egna känslor istället för att anklaga andra för dem.

Då kanske vi lättare kan vända andra kinden till eftersom vi förstår att det saknas tillgodosedda behov bakom ilskan.

Matt. 28:18-20

Då gick Jesus fram till dem och talade till dem:

”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.”

Missionsbefallningen/Dopbefallningen.

Den uppmanar oss/kyrkan att döpa och undervisa.

All verksamhet är dopuppföljande arbete.

Röd tråd från de yngsta och uppåt.

Dopet hör samman med Jesu död och uppståndelse.

Påsken – från Palmsöndag till Annandag Påsk

Läs om påskens händelser i Bibeln

Palmsöndagen – Vägen till korset. Jesus går den långa vägen mot döden på korset för oss alla. Jesus rider in i Jerusalem på en åsna och hyllas som kung med orden: ”Hosianna, välsignad är han som kommer i Herrens namn.” (Mark.11:1-11)

Skärtorsdagen – Det nya förbundet. Gud vill påminna oss om sin kärlek varje gång vi samlas kring nattvardens bröd och vin. Jesus tvättar lärjungarnas fötter, visar hur vi ska vara/göra mot varandra. (Mark.14:12-26, Joh.13:4-17)

Långfredagen – Korset. Bild för döden och livet. Jesus dog för hela mänskligheten. Förlåtelsens kraft och Hoppets tecken. (Mark.15:21-41)

Påsknatten – Genom död till liv. (Mark.16:1-8)

Påskdagen – Kristus är uppstånden. Livets seger över döden. Ljusets seger över mörkret. Fest. Jesus lever och vill dela våra liv och ge oss evigt liv. (Mark.16:1-14)

Annandag påsk – Möte med den uppståndne. Jesus går med på vägen. Gud finns och vill att vi ska berätta det för alla. (Luk.24:13-35) Bibel för barn sid.196-222.

Dopet - en ny gemenskap

Luleå stifts biskop Åsa välkomnar ett barn till en ny gemenskapen. Foto: Magnus Aronson /Ikon

I vår tradition så döps vi ofta redan som små barn men visste du att Svenska kyrkan är det samfund som döper flest vuxna också? Dopet är medlemsgrundande i Svenska kyrkan men du kan även bli medlem i väntan på dop.

Ett löfte 

Dop och nattvard är heliga handlingar, de är sakrament. Det som sker i dopet och nattvarden sker därför att Jesus har sagt att det ska ske. Det är mer än ett minne. Det är en verklighet. Dessa handlingar består i något konkret materiellt – vatten, bröd och vin – som förbinder handlingen med löften från Jesus. Dessa löften har gemensamt att de talar om att vi kan lita på Guds kärlek, oavsett vad som händer. Gud överger inte.

Dopet är en enkel handling som omfattar livets alla dimensioner. I den symboliska rörelsen ner i vattnet och upp igen ryms livets alla sorger och glädjeämnen. Dopet innebär ett löfte om Guds nåd, att vi får ta emot allt det goda Gud ger oss utan att behöva förtjäna det. Det innebär också förlåtelse för varje miss och nederlag vi oundvikligen gör som människor och dopet innebär nytt liv efter varje besvikelse. Livet i dopet betyder att ständigt på nytt lita till nådens förvandlande kraft. 

En väg att bli dig själv

Dopet kan ses som en livstydning och ett livsprogram. Det ger oss hjälp att tyda livet tillsammans med Jesus. Det ger oss också ett livsprogram som ger riktning och hjälp vid vägval. Dopet innebär både frihet och ansvar. Vi får uppdraget att vara de människor vi är skapade till, Guds avbilder, för att tillsammans sträva efter att förverkliga Guds intention för världen; kärlek, rättvisa, jämställdhet, gemenskap och fred för och med allt skapat.

Dopet talar i såväl symbolisk som konkret mening om att döden övervunnits. Vattnet är en symbol både för död och liv och när vi sänks ner och lyfts upp igen så blir döden och uppståndelsen synlig. Dopet är ett löfte om uppståndelse ur varje form av död, ur allt som dödar livsmodet. Det är en väg till mognad, till att bli sig själv, den man är skapad att vara. En slags nystart.

Vill du veta mer om dopet, kristen tro eller vill du bli döpt så kontakta församlingen.


Foto: Alex Giacomini /Ikon

Lästips!

Leva i dopet

Brev från biskoparna till Svenska kyrkans präster och församlingar, finns som pdf på https://www.svenskakyrkan.se/biskopsbrev/leva-i-dopet---ett-biskopsbrev-om-dop

Bokrescension

Svårstoppad läsning från början till slut.

Mitt uppdrag var att läsa boken inom ramen för en utbildning. Jag vet så väl att jag inte ska döma och bestämde mig tidigt för aatt ignorera känslorna som ville få plats när jag läste titeln. Det skulle vara en trist bok som väntade innan den ens hade kommit med posten. Bilden av lerkrukor innehållande små lappar med kartor för skattjakt hägrade för mina ögon. Jag lyckades byta namn på den till skärvor av lerkrukor, bilden av trasiga blomkrukor på näthinnan, tur att den inte var så tjock då hinner jag inte somna så fort. 

Jag hann inte längre än två kapitel 

Innan jag var tvungen att googla namnet Daniel Hafner, vad är det som händer? Vad är det för människa? Han har gjort det, men vad är det han har gjort? vad är det jag gillar? Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som tilltalar mig så starkt. Jag tror att jag gillar att känna delaktighet och samhörighet, att bli påmind om att vara närvarande i vardagshändelser, att jag får hjälp med insikten och förståelsen för att det är små skillnader i livet mellan succé och fiasko. 

En fin påminnelse 

Om att jag kan välja, hur jag kan ta ansvar för min upplevelse av verkligheten, att det finns en frihet att välja hur jag ska uppfatta livet. Jag blir glad över att bli påmind om det jag gillar att leka med, nya perspektiv än det jag tänker och upplever för stunden. Daniel Hafner har vågat sig på att ge ett personligt perspektiv i 49 korta berättelser. Han har uppmärksammat sambandet mellan situationer i livet, och en tydlig koppling 2000 år bakåt i nedtecknade citat ur bibeln. 

Det kallar jag perspektiv. 

Boken innehåller frågor för egen reflektion eller i grupp. Finns att låna i församlingens bokvagn.

Herbert Sundell 

Välkommen att låna böcker från vårt bokbord i Kalix kyrka eller från vår bokvagn i Kalix församlingsgård.

Låna hem och läs i lugn och ro och lämna tillbaka när du är klar. 

Under fastan, från askonsdag till påsk, finns även Ärkebiskopens fastebok att köpa till subventionerat pris. 

Vi har även några CD-skivor som du kan låna med hem. 

Du kan också komma till församlingsgården och sitta ner och läsa en stund eller bara ta en kopp kaffe på vardagar mellan klockan 8-16. 

Vi har även dagstidningarna och andra papperstidningar som du kan läsa under ditt besök. 

Snart smälter vintern bort och vi kan åter använda församlingsgårdens vackra bakgård med utsikt över älven. Frågan på allas våra läppar är dock; kommer tulpanerna att hinna blomma innan haren äter upp dem? 

Hälsningar från oss som har vår arbetsplats i församlingsgården.

Nu samlas vi mot hungern

“För jag var hungrig och ni gav mig mat, jag var törstig och ni gav mig att dricka.”

(Matt 25:35–36)

Skildringarna av hunger och svält är många i Bibeln. I berättelsen om israeliternas uttåg ur Egypten kan vi alla känna lättnad när Gud låter manna falla ned från himlen och mätta ett hungrande folk i exil. Då som nu är hungern i första hand en fråga om rättvisa. På Moses tid satt Farao på makten över Egyptens spannmål och styrde över vilka som skulle få äta sig mätta. Idag producerar världens jordbruk mer än nog till nio miljarder människor. Trots det lever var tionde människa i kronisk hunger. Över 50 miljoner hotas av akut svält. En majoritet av de som inte får äta sig mätta är kvinnor och flickor.

Krig och konflikter

 En kedja av negativa händelser orsakar detta. Krig och konflikter förhindrar livsmedel att nå de som är i akut behov och driver på samma gång upp priserna globalt. Klimatförändringarna spelar en allt större roll för människors förmåga att kunna försörja sig själva. Torka och översvämningar, skadedjur och missväxt slår mot hela planeten, men drabbar de små jordbruken i de fattigaste länderna allra värst. Små jordbruk står för närmare 70 procent av världens matförsörjning.

Med rätt stöd och kunskap kan dessa jordbruk bli mindre sårbara och resurserna fördelas mer effektivt och rättvist. Matjord som eroderar bort mellan skyfallen kan med rätt grödor och metoder åter bli produktiv, och behålla vattnet och näringen i marken. Hoppet och framtidstron växer med skördarna.

Vi lever under samma himmel, men har fortfarande inte lärt oss att fördela jordens resurser rättvist. Fastetiden påminner oss om att tänka på de som går hungriga för jämnan och uppmanar oss alla att dela lika. Act Svenska kyrkan arbetar uthålligt för att människor ska kunna försörja sig själva.

Majs

I årets fasteaktion har vi valt att särskilt lyfta fram majsen. En gröda som är betydelsefull för väldigt många. Och för vissa, som Act Svenska kyrkans partner i Sydsudan och Etiopien, är den en symbol tätt förbunden med kampen om det dagliga brödet och möjligheten att försörja sig själv. Majsodlingarna är dock sårbara – både för klimatförändringar och ekonomiska vinstintressen. Så samtidigt som vi här i Sverige äter våra fredagstacos eller poppar våra popcorn, finns de som räknar majskornen som dagens enda måltid. Där kan och vill vi göra skillnad. Där kan du tillsammans med Act Svenska kyrkan spela en viktig roll. Låt oss dela lika och rädda liv!


Erik Lysén 

Chef, Act Svenska kyrkan

Gammalt blir Nytt

När vi besöker en kyrkogård kan vi bli påminda om arbetet som ligger bakom en välskött kyrkogård när vi till exempel ser personal, traktorer eller gräsklippare. Däremot reflekterar man sällan över de arbeten man inte ser utföras, vilka pågår hela tiden. För att ge inblick i arbetet beskrivs två olika arbetsprocesser som pågår i verksamheten.

Uppfräschning av blomstervagnar

I garaget på skogskyrkogården arbetar Patrik i stunden med att reparera gamla blomvagnar som tappat sitt syfte genom åren. Ytrost och gammal färg har slipats bort från vagnens metallram, hål och sprickor har svetsats och sedan har ramen lackerats. Trasiga brädor har ersatts med nya, sedan har brädorna oljebehandlats och till sist har däck lagats, samt pumpats. Blomstervagnarna som fått en ny start kommer att användas under sommaren för bland annat förflyttning av odlingslådor och växter mellan utsmyckningsplatser och gravar.

Genom att reparera vagnarna i stället för att köpa nya sparar vi pengar och miljö. Vi genererar även arbetstillfällen och ger tillbaka tidigare fungerande föremål sin funktion.  

Staketvård 

Samtidigt som gamla blomstervagnar får nytt liv omhändertas staket i garaget vid Töre kyrkogård. Ett trästaket som påfrestas av väder och vind året runt behöver underhållas löpande för att förlänga livslängden på staketet och samtidigt ge kyrkogårdarna ett värdigt intryck. Staketen underhålls vintertid i egen regi, vilket gjort att vi kunnat behålla säsongspersonal hela året. Det säkerställer kompetens hos personal året runt och skapar trygghet med personalresurser när någon är frånvarande.

Staketsektionerna demonteras och transporteras till Töre där det finns utrymme för staketvård. Mattias och Wahab jobbar med att tvätta, slipa och putsa bort den gamla färgen, ersätta dåliga bitar med nya och till sist olja och måla staketsektionerna innan de, efter torkning i garaget, återförs till kyrkogården för återmontering. När de renoverade staketen är på plats demonteras ytterligare sektioner för att genomgå samma process.

När processen efter några vintrar är färdig löper ett gammalt, men till synes nytt, väl omhändertaget staket runt kyrkogården. 

Läktarorgeln i Töre kyrka

Läktarorgeln i Töre kyrka är en orgel byggd av J W Grönlunds firma i Kåge, Västerbotten.

1938 togs den i bruk i Töre församling.

Numera byggs orglarna med mekanisk traktur  och registratur men Töreorgeln är byggd med rörpneumatisk traktur och registratur. Det betyder att det är tryckluft som transporteras via smala blyrör från spelbordet till ventilerna i luftlådan (som piporna står på),  och som gör att spelventilen öppnas och luften strömmar in i respektive pipa när man spelar.

Unik orgel i Töre

Det finns bara tre piporglar i Norrbotten kvar, som har rörpneumatiskt system och de står på läktarna i Töre, Morjärv och Överkalix. De bästa står i Töre och Morjärv och nu har de renoverats och pipverket har stämts och är i mycket gott skick.  Grönlunds orgelbyggeri i Gammelstad har kontrakterats för arbetet.

Orgelhistoriskt är de från en numera förgången tid då orglarna blev större och mer  grundtonig klang blev idealet under 1800-talet, det medförde större och längre pipor, med den konsekvensen att det krävde mer tryckluft i bälgar och luftlådor, därigenom blev de stora instrumenten  med mekanik mer tungspelta. Det löstes med att man använde pneumatik till överföringen eller elektriskt system för att göra orglarna mer lättspelta.  

Töreorgeln

Har många vackra stämmor som väl lämpar sig för gudstjänstspel och den romantiska orgelrepertoaren, 17 stämmor och 2 manualverk samt pedalverk. Skolkantorn Tyra

Sjödin spelade många år på den orgeln. Jag träffade flera församlingsbor som mindes henne vid mitt vikariat som kyrkomusiker i Kalix församling läsåret 21-22. 

Söndag 7/4 kl 16.00 blir det Orgelåterinvigning i Töre kyrka. Medverkar gör kyrkoherde Hanna Johnselius, Kjell Lindström spelar orgelmusik, Luleå musiksällskap, ledare Göran Lindgren medverkar också. Efter konserten inbjuds intresserade upp till orgelläktaren för visning av orgeln och se hur rörpneumatiken fungerar.

Välkommen till högtid i Töre kyrka!

Kjell Lindström

Begravningsverksamheten

Vårens datum för gravskötsel

22 maj planerar vi för att vattnet på kyrkogårdarna är igång, förutsatt att tjälen har gått ur marken. Eftersom vattnet på skogskyrkogården kommer från älven beror det på islossningen när vattnet på skogskyrkogården är på. 

Penséerna sätts ut på graven innan morsdag (26/5) till dem som har beställt penséer i kruka. 

10 juni påbörjas vattningstjänsten. 

10-14 juni levereras och planteras de beställda sommarblommorna.

Att tänka på: För er som är tidiga med att sätta penséer eller sommarblommor på graven kan det vara bra att ha med sig vatten om det ännu inte är påslaget. 

Vid beställning av penséer till morsdag eller andra gravskötseltjänster kontakta begravningsverksamheten via 0923-698 50. 

Begravningsverksamheten

Ett frö är sått och ska blomma

Jennifer ringde i höstas och sökte jobb, ”typ vad som helst”. Jag nappade på hennes CV med utbildning inom media och kommunikation. Begravningsverksamheten behöver ständigt bli bättre på information och att kommunicera med allmänheten men det är bara del av en tjänst så det behöver kombineras med annat. Jag tycker det är viktigt att ha balans mellan många roller och inte överbelasta oss med nya moment. Som vart och ett inte är så mycket arbete men sammantaget skulle det kunna bidra till bekymmer att jag som individ har för många funktioner. Nu har Jennifers provanställning strax passerat och jag hade önskat att hon fortsatte men hon vill gärna testa andra arbeten också innan hon fastnar nånstans. Hon har för begravningsverksamheten fått möjligheten att arbeta med uppgifter som hon gillade men som hon hos oss tyckte blev ganska ensamt. Det kan vara en tuff kombination att vara ung och ensam driva frågor som handlar om kommunikationsutveckling. Tack vare den möjligheten att testa jobbet blev hon hjälpt med att förstå hur mycket hon värdesätter att arbeta i team för att blomma ut i sin kreativitet. Vi blev hjälpta att förstå värdet av någon som har fokus på det arbetet hon gjort och av kontinuitet med kommunikationsutvecklingen. Några exempel av det arbetet som varit hennes under den här tiden är skyltmaterial som kommer upp till sommaren på Skogskyrkogården, hänvisningskartor men även informationsmaterial och en folder om begravningsverksamheten samt text och bilder i kyrkobladet och Instagram. 

Tack Jennifer, du har sått ett frö och vi har fått hjälp med insikt att vi behöver någon för den här funktionen, hoppas att du blommar ut i ett ännu bättre team.

Att arbeta i team ger möjlighet att blomma ut i sin kreativitet.

……Välkommen säger vi till Susann Westerberg som nu fortsätter det påbörjade arbetet.

Susann kommer att bidra med information från begravningsverksamheten i kommande kyrkoblad men även till mer snabb kommunikation som webb och instagram. Hon kommer att finnas på Silva för att ta emot beställningar av gravskötseltjänster samt bokningar av begravning och urnnedsättningar.

Susann kan nås på 0923-698 52

Begravningsverksamheten

Begravningsstatistik

När det är små förändringar samt låga antal kan det vara svårt att dra slutsatser av statistik under en kort tidsperiod. Antalet gravsatta de senaste 40 åren innehåller liknande variationer som den redovisade perioden men för 40 år sedan stod kistbegravning för 90 % av alla gravsättningar. 

Här visas hur de gravsatta under perioden 2014 – 2022 är fördelade mellan de olika gravskick som finns.

Överst visas ett diagram

Där den röda linjen visar att antalet gravsatta per år har mycket små variationer och är i stort sett oförändrat, 235 st 2014 och 231 st 2022. Även om underlaget är litet så kan man se att kremationer ökar och att kistgravsättningar minskar. 

Nästa diagram 

Visar fördelningen av gravsättning för de som är kremerade. Där kan man längs den ljusblå linjen ana en viss nedgång för gravsättning i minneslund och en tydligare ökning längs den gröna linjen för de som gravsätts i askgravlund. När vi ser på den mörkblå linjen och de som väljer att gravsätta urna i grav är antalet likvärdigt med variationer både fler och färre mellan enskilda år. 

I det nedersta diagrammet 

Kan vi för 2022 se att av de totalt 231 gravsatta är 148 stycken i grav med gravrätt medan 83 är gravsatta i någon lund. Det innebär att 2022 gravsattes 36 % i någon lund och 64 % i grav med gravrätt. Det är lätt att tro att människor väljer kremering för att gravsättas i någon lund och bespara efterlevande skötsel av deras grav. Det stämmer till en del men nästan hälften, 43 % av de kremerade gravsattes i grav med gravrätt. 

Av de 148 stycken som gravsattes i grav 2022, upplät vi 37 stycken nya gravar för gravsättning vilket innebär att de övriga 111 gravsattes i någon befintlig grav. 

Det här är exempel på statistik som utgör underlag för att vi ska kunna ta strategiska beslut och bedöma behovet av resurser, nya lundar och nya gravområden.

Begravningsverksamheten

Utvidgning av Skogskyrkogården

Det nya området till vänster på kartan.

Hösten 2022 skrev jag de här raderna i kyrkobladet Tidplanen för en utvidgning är inte satt men under 2023 kan de första skisserna för området bli synliga och möjligen under hösten 2023 att en femårsplan kan växa fram. 

Skisserna och den grova tidplanen ska ses som en del i förankringsprocessen till allmänheten. Det finns områden med nya gravar men för varje vecka närmar vi oss varsamt den blockmur som nu är avgränsningen mot skogspartiet där utvidgningen planeras. Med det antal nya gravar som lämnas ut årligen når vi området närmast muren i norr om ca 5 år. Att vi når området betyder inte att det är fullsatt utan att när gravsättningarna börjar om 5 år ska större markarbeten vara avklarade i närområdet intill muren för att behålla en vilsam prägel.  

Successiv utvidgning

Vi tror och tänker att det är värdefullt att den här sista utvidgningen behåller tydligheten kopplat till namnet Skogskyrkogården. Vi avser att behålla skogen så länge som möjligt undantaget för infrastruktur med elnät och de vägar som förbinder de gravområden som ska anläggas. Därefter kan utvidgningen ske succesivt i stället för att anlägga och underhålla hela området under 25 år innan det i sin helhet är taget i bruk. De stigar och stråk som närboende använder för genomfart norrut ska även i fortsättningen kunna fungera för gående och cyklister. Utvidgningen kommer inte att få någon ny infart för biltrafik, den innersta befintliga parkeringen som finns är strategiskt placerad och dimensionerad för att fungera som parkering för besökare till både den nya avdelningen och den befintliga. Det förbereds inte någon parkeringsplats inne i nya området vilket gör att utvidgningen blir fri från biltrafik.

Bilfri utvidgning

Det kan säkert upplevas diskriminerande för några att inte med bil kunna besöka anhörigas gravar. Vi har viss förståelse för känslan och vägt olika intressen och perspektiv. Som referensperspektiv blir att vi saknar idag möjlighet att med bil köra fram till varje avdelning på vårdinrättningar när vi vill besöka anhöriga, vi saknar oftast möjlighet att köra bil fram till lägenhetsdörren när vi ska besöka anhöriga hemma. Vi behöver då lämna bilen och på annat sätt ta oss den sista biten och på samma sätt blir det vid besök till det här området på Skogskyrkogården. Vi kan aldrig veta vilken grav i framtiden någon ska besöka men vi ser att de avstånd som planeras betyder ett avstånd om ca 20 m till de närmaste gravarna upp till ca 100 m för de gravar som är placerade längst bort från parkering.

Tidsplan  

Grunderna för utvidgningen har växt fram och en mycket grov tidplan är att det befintliga området för jord och materialhantering kan färdigställas under 2024 -25. Därefter kan etappen med att etablera gångvägar mellan tänkta gravområden påbörjas ca 2026 -27 innan den sista etappen med att binda ihop den gamla och nya delen sker nån gång ca 2028 -29.

Man skulle kunna vänta med att påbörja allt anläggningsarbete men omsorgen om de som om några år får de gravar som ligger närmast intill utvidgningen prioriteras. Genom att påbörja de tyngre maskinarbeten som är nödvändiga kan vi minska eller undvika påtagliga störningar till närmaste området innan det är taget i bruk.

Passa på!

BYTARDAG

Passa på!

GE NYSTART FÖR DINA FINA SAKER

Under Bytardag kan vi mycket enkelt ge gott nytt liv till plagg, accessoarer och leksaker och saker som står oanvända. Genom att cirkulera sparar vi på gemensamma naturresurser och kan samtidigt glädjas av att ha gett bort eller fyndat på något nytt. Att fynda eller genom att bidra med något att fynda är klimatsmart. Du kan t.ex.  köpa 394 begagnade jackor innan du kommer upp i samma utsläpp som en ny. Tillsammans kan vi bidra till en bättre värld!

VAR MED SOM VOLONTÄR

Vi är ett antal eldsjälar som har varit med att arrangera dagen. När antalet besökare har ökat för varje tillfälle behöver vi nu bli fler som sorterar och ställer i ordning. Hoppas du kan vara med t.ex. kl.10.00-12.00! Skulle du ha möjlighet att sälja fika så är du välkommen att bidra för en lyckad dag!  Ta kontakt med Minna Miettinen, diakon tel. 073-0854099, om du vill bidra med dina händer och fötter, eller om du har funderingar angående dagen. 

Nr 2 av kyrkobladet kommer ut i brevlådorna 17 juni!