Det är som en gåta som skulle kunna platsa i TV-programmet ”Fångarna på fortet”. Gåtan finns i psaltarpsalmen 19: ”Det är inte tal, det är inte ljud, deras röster kan inte höras, men över hela jorden når de ut, till världens ände deras ord.” 

Frågan är - vilka eller vad är det som beskrivs? Jag kan ge en ledtråd som hänger ihop med temat ”livskraft” och som det här numret av Kalix kyrkoblad har: 

När du vandrar på trons väg så är det lätt att gå vilse – dels tittar du neråt för att se var du sätter dina fötter, du vill varken snava eller trampa ner i något dyhål. Dels är trons väg väldigt smal, som en stig, och den slingrar sig genom en skog. Träd, buskar och snår kan stå i vägen och solen har svårt att sippra in mellan allt grenverk. Men så kommer du fram till en glänta. Himlen öppnar sig över dig och solen värmer ditt ansikte. Du sätter dig ner bland ormbunkarna. Du ser myror på rad, ja, en riktig myrparad. Du hör fågelkvitter från träden vid skogskanten. Det doftar mossa och frisk skogsluft som du fyller dina lungor med. Och det är här du hittar svaret på gåtan. 

Det har nog inte undgått den som hade igång TV4 på julaftonskvällen att delar av Kalix Barnkör befann sig i rutan. Ungefär en månad före jul var ett gäng sångfåglar från Kalix under dagarna två på TV4s inspelning av julkonserten “Strålande jul” i Luleå domkyrka. 

Första dagen fick de yngsta deltagande koristerna springa utomhus i kylan utklädda till tomtenissar, vilket filmades till programmets introduktion. Andra dagen filmades resten av programmet och domkyrkan var utsåld till både genrep och konsert. Inspelningen leddes av den välkända studiomannen Henric von Zweigbergk som ofta befann sig i närheten och som gjorde tecken exakt när barnen exempelvis skulle ta sig in i kyrkorummet från vapenhuset. 

På ena sidan av scenen fick Kalix Barnkör sitta på bänkar med renskinn och runt om fanns stora granar och mycket annat som fyllde på julstämningen - långt innan första advent. På scenen fanns 

barnens idoler Marcus och Martinus, folkkära artister som Lena Philipsson, Sven-Ingvars, Loulou Lamotte - allihopa kompade av duktiga musiker som leddes av Pelle Ankarberg som var kapellmästare. Konserten förgylldes av stråk av “Rosa kvartetten”, Luleå kammarkör som leddes av dirigenten Fred Sjöberg samt den Luleåbaserade gruppen Mió Evanne med ensemble. 

Kalix barnkör sjöng “Hårda paket”, var med i sång och rörelse på två medlyn av julsånger som besökarna fick sjunga med i, men även “Midnatt råder” som tyvärr fick klippas bort i slutändan på grund av begränsad sändningstid. Störst av allt var att de fick sjunga med på Marcus och Martinus nysläppta jullåt “Christmas to me” som de i hemlighet fick lyssna och öva på redan innan låten hade släppts till allmänheten. 

Eftersom kyrkan var fylld av hela produktionen fick vi “flytta in” i församlingsgården mitt emot Luleå Domkyrka.

Vi kan inte tacka nog för det fantastiska bemötandet vi fick i församlingsgården där vi fick ha vår loge. Även en stor eloge till föräldrarna som är körens största supportrar! Det går inte riktigt mäta vilken insats de deltagande barnen har gjort i detta projekt, det är inte lätt att sitta med på långa inspelningar som barn - lära in alla texter och rörelser till sångerna, leverera energi och glädje trots omtagningar efter teknikstrul - eller varför inte nämna att undvika att följa kameror och titta in i linsen när dessa sveper förbi. Vi som ledde barnen från första raden vet och kan i vilket fall säga “wow vilka barn”! Ett fantastiskt minne att varit del av en julkonsert som förhoppningsvis värmde i alla hem och hus under julaftonskvällen.

Församlingens barnkörer har varit på en kördag som varje år arrangeras av Sensus i samarbete med Luleå stift, Körcentrum Nord och LUNK (Luleå stifts Norra Kyrkosångsförbund). Denna gång bjöds barnkörkorister från Norrbotten in till Haparanda kyrka. Under dagen sjöng ett 60-tal barn i åldrarna 6-12 år från Boden, Kalix, Haparanda och Pajala tillsammans. Förutom repetitioner fanns roliga aktiviteter för barnen på schemat som exempelvis pyssel och godisregn som församlingens pedagoger anordnade.  

Nadja Eriksson är kyrkomusiker, körledare och kompositör från Skåne som skrivit  körmaterial för blandade åldrar. Församlingens körer har tidigare arbetat med Nadja bl.a år 2014 i Gammelstad, Luleå. Under kördagen användes material ur böckerna “Pärlorna”, “Vägen till regnbågen” och “Vi gör det tillsammans”. Efter dagens övningar tillsammans framfördes repertoaren inför en välbesökt konsert i Haparanda kyrka. Publiken fick under Nadja Erikssons ledning vara delaktig i både sång och rörelser.  

Det är rimligt att det får finnas tvivel om Jesu födelse, liv, död och uppståndelse. Men vad menas med tvivel? Låt säga att det finns tvivel, då har vi i samma andetag sagt att det finns behov av mer kunskap, för att undvika tvivel och få bättre klarhet, eller? Tomas hade längtan av mer fakta om Jesu uppståndelse, utan att för den skull tvivla på den kunskap han hade.

Det fanns fem evangelier, inte bara fyra. Tomas skrev det femte men efter ca 800 år togs det bort, av vem? Men varför då? Jag blir nyfiken att under sommaren läsa evangeliet av Tomas tvivlaren som valts bort ur Bibeln. 

Någon eller några ansåg tydligen att hans texter var mer fel än rätt. Men vad är rätt och vad är fel? 

Var är livet i orden

• ”Bortom alla rätt och fel finns en äng. Låt oss mötas där.”

Sagt av Rumi, en filosof och teolog på 1200-talet 

• ”Därför är du utan ursäkt, du människa, vem du än är som dömer. När du dömer en annan fördömer du dig själv. Du som dömer handlar ju på samma sätt.”

Romarbrevet 2

• Allt är tillåtet för mig – men allt är inte nyttigt. Allt är tillåtet för mig – men ingenting får ta makten över mig. 

1 Kor 613 

Det är tre helt olika citat men ändå kanske de inte är så olika? Om vi vill, kan vi välja att i de tre punkterna, istället för de skrivna orden, läsa in andra budskap. 

 ”Du är fri, visa ömsesidig respekt”.

Förstår vi kärleken i avsikten

Jag vill förstå, intentionen och avsikten med de texter som vi lever med och som är flera tusen år gamla. Tänk på hur få människor det var som då kunde skriva. Det är begripligt om det uppstår skillnader mellan den verkligheten de beskrev då, tolkningen gjord av de som senare översatt och tolkningen av oss som läser. 

Det finns stöd för vilka människorna var som skrev texterna i nya testamentet för snart 2000 år sedan. Den spårbarheten av texterna ger trygghet att Jesus levde fastän Lukasevangeliet skrevs 40 år efter Jesu uppståndelse. 

Det är snart 40 år sedan som Olof Palme mördades. En stark händelse som många av oss kan återberätta fast givetvis med viss variation men ändå lika i det väsentliga. Det är samma tidsrymd som det tog innan Lukasevangeliet skrevs. Det betyder att detaljer kommer saknas men de som var där kan återge det mesta. Olika länders översättning av Lukasevangeliet varierar och den vetskapen kan bidra till förståelse att inte vara bokstavstrogen utan acceptera att man inte förstår avsikterna med alla citat. 

Svajpa pergamentrullar

Gamla texter behöver enligt mig anpassas till oss, här och nu. För 40 år sen var min tolkning av ordet ”värsting” ett ord för en människa som levde som kriminell. Idag är en värstingpryl något positivt.

När Lukas och de andra skrev evangelierna, var de nog lyckligt ovetande om att det skulle komma en tid när svajpning skulle ersätta snurra pergamentrullar. De få människor som vid den tiden kunde skriva, gjorde det utan styckeindelning och kommatecken så det är inte märkligt om det uppstått syftningsfel av översättarna. 

Förvirrande budskap

Jag vet inte hur det är för andra men när jag läser gamla texter ur bibeln så uppstår ibland förvirring mellan vad jag läser och vad jag känner och tänker. Jag väljer ett exempel som för många är inte helt obekant text, nr ett ur de tio budorden. Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

Men så förvirrande! 

Inga andra gudar? Finns det andra gudar? Men snälla nån, varför uppmana att inte ha andra gudar om det bara finns en gud? Redan där tar förståelsen stopp. Vad menas i så fall med Gud och gudar? Om det finns andra gudar, vilka är dom i så fall?

Det är nu det blir jobbigt att förstå, för mig ska tilläggas.

Om det här är en text som skulle tillämpas och förstås av mänskligheten i alla tider både för superlänge sen och även nu så måste det vara en enkel uppmaning. Jag menar att avsikten med texten som skrevs var med all säkerhet tänkt att fungera som ett stöd, men för mig är den inget stöd i den formen. Det kan inte vara så här svårt, jag gissar att jag bara gör det för svårt. 

Analys första budordet

Jag gör en killgissning, ett försök att analysera första budordet och väga in några bibelcitat som stöd.

Jag läser att Gud är kärlek. Det finns i 1 Johannesbrevet 4:7…ty Gud är kärlek.

Bestämd ordform, Gud är kärlek. Hmmm...innebär det…hmm…? Om Gud är kärlek, kan första budet vara en påminnelse? En påminnelse om den frihet vi har fått, frihet att välja Gud eller att inte välja Gud? Välja kärlek eller inte välja kärlek?...ty Gud är kärlek.

Vi väljer vilken avsikt vi har med våra ord, tankar och handling.

Vi har fått frihet att välja, välja vad vi tänker, välja vad vi säger och gör.

Hmmm...så om jag väljer utan omsorg och kärlek om mig själv eller andra, då väljer jag inte Gud? Är det så det menas? Ord, tankar och handling, med andra drivkrafter än av kärlek/Gud. 

Är det så enkelt? Kan andra drivkrafter eller ”andra gudar” vara när man inte har kärleksfulla avsikter? Hmmm…ja varför inte? just nu känns snabbanalysen helt ok

Du skall inga andra gudar hava jämte mig skulle då översättas till

Du ska tänka, säga och handla av ren kärlek. Eller kanske ännu kortare mening. Tänk, säg och gör, av kärlek.

Jag känner viss oro att både biskop och ärkebiskop inom kort kommer och knackar på och säger -aja baja, det räcker nu. :)

Tänk, säg och gör av kärlek.

Tänä keväänä, elokuvateatterin pimeydessä, vuodatin ja nieleskelin kyyneleitä. Katsoin elokuvaa “One Life”, joka kertoo Nicholas Wintonista, nuoresta brittimiehestä. Hän pelasti 669 lasta Tšekkoslovakiasta Englantiin, natsi-Saksan hyökättyä naapurimaihinsa. Vuosikymmeniä myöhemmin hänen sankaritekonsa tuli julki ja hän sai tavata monet näistä lapsista uudelleen, nyt iän myötä jo harmaantuneina. Itkin seuratessani nuoren Nicholasin sankarillista panosta pelastaakseen ihmishenkiä, ja kysyin itseltäni: Mitä minä voin tehdä? Vaikka olosuhteet olivat mahdottomat, hän uskoi yhdessä muiden kanssa, että lasten elämät voitaisiin pelastaa. 

Ajattelen kaikkia niitä lapsia, jotka eivät saaneet mahdollisuutta paeta Gazan sodasta. Ajattelen ihmisiä, jotka elävät monien muiden käynnissä olevien konfliktien keskellä. Olisimmeko voineet toimia toisin ihmiskuntana? Olisimmeko voineet luoda pakoreittejä? Rakentaa rauhaa? Miksi emme pelasta lapsia sodan keskeltä ? Tiedän, että paikan päällä on monia avustusjärjestöjä ja olen ymmärrätänyt sen kuinka vaikeaa on saada edes humanitaarista apua perille. Myös Act Svenska kyrkan kumppani Gazassa on todistanut sietämättömästä tilanteesta, jossa ihmisten perustarpeisiinkaan ei voida vastata. 

Voinko pelastaa yhden elämän? Olenko ehkä jo tehnyt sen tietämättäni? Elämä on arvokasta eikä sitä voi mitata rahassa. Olemme kaikki ainutlaatuisia, ja Jumalan silmissä jokainen elämä on yhtä arvokas. Jumala kohtaa meidät rakkaudella. Me ihmiset emme osaa rakastaa samalla tavalla. Joskus kannamme pimeyttä, vihaa ja pelkoa. Voimme toimia kylmästi ja ymmärtämättömästi. Mutta sydämissämme asuu myös valoa, myötätuntoa ja rakkautta. Emme ole täydellisiä, mutta meillä on kyky muuttaa asioita. Pienillä teoilla, hymyllä, ojennetulla kädellä, voimme myös  pelastaa jonkun päivän. 

Meidän tekomme muokkaavat ympäröivää maailmaamme. Haluan kannustaa sinua mukaan Act Svenska kyrkan toiminnan kuukausilahjoittajaksi. Taloudellinen tukesi antaa toivoa, pelastaa henkiä ja muuttaa tulevaisuutta lapsille, jotka tänään elävät kaduilla, syntyvät köyhyyteen tai ovat pakolaisina. Yksi tai useampi elämä voi pelastua!  Näin olemme yhdessä luomassa parempaa maailmaa.

Att följa sin längtan

Vi lever i en tid som förmodligen är mer splittrad och stressad än någonsin. Förpliktelserna är många, kraven på resultat höga, och tiden att hinna med alltför knapp. Vilka vi än är, hur vi än definierar vår tro eller vårt sökande, så är vi utsatta för högtempotillvarons brus på ett sätt som obönhörligt för oss bort från vårt eget centrum. Ungefär som bilden av ett snurrande hjul – ju snabbare hjulet snurrar, desto starkare blir centrifugalkraften som för oss bort från centrum och ut i vår egen periferi… Mitt i allt detta förvirrande brus anar många av oss en längtan som söker få syre och energi för att blomma ut. Denna längtan kan vara starkare eller svagare under olika perioder av vårt liv, och den kan tillfälligt dövas med vår konsumtionskulturs många frestelser. Handlar det om att vi behöver sluta fly från oss själva och istället våga lyssna till vad som faktiskt finns i vårt eget eget inre? Och låta det vi då hör få möta Guds Andes viskning som kommer till oss från Jesus. Det sker genom Bibelns ord, genom Guds skapelse, ja det kan ske genom allt det som vi möter i livet.

Källa: Föreningen Kompass, Andlig vägledning och retreater

Jag har ofta frågor, Herre, men så sällan har jag svar.

Jag står ofta vid ett vägskäl, och jag tvekar vid mitt val.

Många gånger är jag ensam, mina frågor saknar ord.

Jag har ofta frågor, Herre, men så sällan har jag svar.

Tänk om du är den som väntar just i tvivlets ensamhet,

inte bara på min fråga, men som väntar just på mig.

Tänk om du känt samma oro, samma tveksamhet som jag.

Tänk om du är den som väntar just i tvivlets ensamhet.

Det är nog, o Gud, att veta att jag lever i din hand.

Kanske frågorna blir lösta, kanske får de inget svar.

Det som ger mitt liv en mening är att du, Gud, vill mig väl.

Det är nog, o Gud, att veta att jag lever i din hand.

T. Littmarck  Svenska psalmboken 218 

Det här behöver du för att boka begravningen: 

• Den avlidnes personnummer

• Kontaktuppgifter till anhöriga

• Ska den avlidne kistbegravas eller kremeras?

Kistläggning sker oavsett kistbegravning eller kremering. Kista kan köpas av begravningsbyrå. För den som vill tillverka kistan gäller särskilda regler. 

Svepning avser när den avlidne läggs i kista, i svepskjorta eller egna kläder. Tjänsten går att köpa av begravningsbyrå om inte anhöriga utför momentet. Kistan med den avlidne förvaras därefter i begravningsverksamhetens kylrum i bårhuset.

Vid kistbegravning i befintlig grav behövs gravrättsinnehavarens medgivande till gravsättning, i annat fall gravsätts den avlidne i en ny grav. 

Vid kremering väljer den som ordnar med begravningen om urnan med askan ska gravsättas i grav med gravrätt, minneslund eller askgravlund. Vid gravsättning på annan plats än kyrkogård krävs medgivande av länsstyrelsen. Askan efter den avlidne skall gravsättas inom ett år efter kremering.

Vid gravsättning i ny grav med gravrätt utser dödsboet gravrättsinnehavare, som ansvarar att graven hålls i ordnat och värdigt skick. Många väljer att montera gravsten och anlägga plantering, men det är frivilligt.

Begravning med eller utan ceremoni

Man kan välja mellan borgerlig ceremoni (begravning som utformas efter egna önskemål) eller begravningsgudstjänst enligt svenska kyrkans fastställda ordning (för information besök Svenskakyrkan.se). Vid kremering väljer man om ceremonin äger rum innan eller efter kremeringen. 

Vid borgerlig ceremoni utformas ceremonin efter egna önskemål. Begravningsverksamheten tillhandahåller Silva som neutral ceremonilokal. 

Vid begravningsgudstjänst enligt Svenska Kyrkans ordning kontaktas anhöriga av präst för planering av gudstjänsten (gäller medlemmar i Svenska Kyrkan).

Utan ceremoni bokas gravsättning eller direktkremering (kremering utan föregående ceremoni) via begravningsverksamhetens expedition.

Om den avlidne är gravrättsinnehavare skall dödsboet, inom sex månader till upplåtaren, anmäla vem eller vilka gravrätten gått över till eller om det inte finns någon som gravrätten gått över till.

Gravrätten får endast övergå till någon som genom släktskap eller på annat sätt har nära anknytning antingen till den avlidne gravrättsinnehavaren eller till någon som är gravsatt inom gravplatsen, eller allmänna arvsfonden. Gravrätten får inte övergå till någon som inte är villig att överta den.

Begravningsbyrå

En begravningsbyrå kan man anlita för rådgivning eller hjälp med de praktiska momenten efter ett dödsfall, som tillexempel hämtning och kistläggning av den avlidne.

Begravningsverksamhetens uppdrag

Begravningsverksamheten finansieras av begravningsavgiften som alla folkbokförda i Sverige betalar oavsett om man är medlem i något religiöst samfund eller inte. Det innebär att dödsboet efter den som vid dödsfallet var folkbokförd inom Kalix församling ska bli tillhandahållen de tjänster som räknas upp i begravningslagen utan kostnad.

• Lokal för förvaring och visning av stoftet.

• Transporter från att begravningsverksamheten efter kistläggning övertagit ansvaret för stoftet, fram till dess att gravsättning har skett.

• Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.

• Kremering.

•Gravsättning inkl. gravöppning, återfyllning och iordningställande av öppnad grav.

• Gravplats för 25 år.

• Skötsel av begravningsplatser/kyrkogårdar.