Miniretreat
Skapa dig en stund i fokus och stillhet
Vi är blommor - Körhelg i Umeå
Nomineringsgrupperna
till kyrkovalet
Adam
från heavy metal till organist
Musikens glädje i kyrkans hjärta
”Tacka Herren till lyrans klang, spela på tiosträngad harpa. Sjung till Hans ära, sjung en ny sång, jubla till strängarnas välljud!” (Psaltaren 33:2-3)
Musiken har alltid haft en självklar plats i kyrkan. Redan i Bibelns texter ser vi hur sång och instrumental musik vävs in i berättelsen om Guds närvaro bland sitt folk. Kung David dansade inför förbundsarken, spelade på lyra och diktade psalmer – allt i glädje och hedrande inför Gud.
I kyrkans värld, i Kalix församling, lever den traditionen vidare. Körsång, orgelmusik, psalmsång och stilla kvällstoner i Musik i sommarkväll – varje ton är ett
uttryck för liv, tro och glädje. Det spelar ingen roll om tonerna är höga eller låga, gamla eller nya. När vi spelar och sjunger tillsammans blir vi en kropp, en gemenskap. Musiken bär där orden inte räcker till. Den skapar rum för både sorg och hopp, för både tillbedjan och gemenskap.
Musiklivet i kyrkan är inte bara vackert – det är också en levande del av vår tro. Det är ett sätt att delta, att bidra, att dela evangeliet utan att predika. Genom sången lär sig barnen om Guds kärlek. Genom musiken får de äldre minnas texter och melodier från livets alla skeden. Och mitt i allt detta spelar vi för Guds ära.
Paulus skriver: ”Låt Kristi ord bo hos er
i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra, med psalmer, hymner och andlig sång i kraft av nåden, och sjung Guds lov i era hjärtan.” (Kol 3:16) I dessa ord finns kyrkans musikliv sammanfattat. Inte som en prestation utan som ett gensvar – en livsglädje som får klinga ut i toner.
Så nästa gång du hör en kör sjunga, en orgel spela, eller ett barn som nynnar en enkel visa i kyrkan – stanna upp. Lyssna. För där, i musiken, sjunger tron sitt liv.
Glimtar från terminen och avslutningar i barngrupper
Vi har gjort många olika saker i grupperna under terminen.
I Prästgården har pärlorna i Frälsarkransen funnits med vid varje tillfälle, på olika sätt. Vi hade olika Bibelberättelser, pyssel, ”munkätar-tävling” och målade T-shirts både i Kalix och Töre.
Tack för den här terminen!
Lycka till alla ni som börjar 7:an.
Hoppas att vi ses snart igen!😊
Grupperna Himmel och plättarför åk. 1-6 i Kalix, måndagar kl.17-19 och Skapa och upplevför åk. 4-6 i Töre, onsdagar kl. 14-16 startar första veckan i september v.36
Annons kommer i Kalix Guiden.
Kom och var med!😊
Det går bra att anmäla sig redan nu.
Till Kalix Elisabeth Sandström: 076-776 93 32
Till Töre Adrienn Fonda: 073-045 99 01
Gör en Miniretreat
– gratis och enkelt!
Foto: Maja Brand /Ikon
Har livet ett hög tempo, är det för mycket tom tid eller är det mittemellan?
En stund av fokuserad stillhet. En stund för dig själv tillsammans med Gud där du inte behöver prestera något. Du är i gott sällskap för Jesus drog sig ibland undan för att vara i stillhet och be.
Förberedelse:
Bestäm i förväg när du ska göra det, så att du mentalt kan förbereda dig. Bestäm hur länge du ska hålla på, till exempel en timme. Håll fast vid den tiden, avsluta inte innan tiden är ute även om den tanken kommer.
Bestäm var du ska vara. Se till att du kan vara ostörd. Sitt i en skön soffa eller ute någonstans. Gå gärna en stillsam promenad, och om du träffar någon du känner, hälsa men stanna inte och prata.
Stäng av mobiltelefonen och lägg undan den, helst i ett annat rum än där du är.
Be den här bönen:
Gud
Nu ska jag vara i stillhet en stund.
Öppna mina sinnen för det du vill visa mig.
I Faderns och Sonens och den helige
Andes namn
Amen
Låt de tankar och känslor som kommer få komma. Öppna ditt hjärta för Gud och tala med Honom om allt som rör sig i ditt innersta. Känner du dig bara splittrad och ofokuserad så säg det.
Om du vill kan du läsa texten från Bibeln. Läs den några gånger. Lev dig in i texten, vilka ljud hörs, vad luktar det, hur ser det ut? Fundera över vem du är i berättelsen. Vad tror du Gud vill säga till dig? Tala med Honom om det.
Avsluta med den här bönen:
Till Dig Gud kommer jag med allt jag tänkt och känt den här stunden.
Tack för…
Förlåt mig för…
Hjälp mig med…
I Faderns och Sonens och den helige
Andes namn
Amen
Om du vill kan du gärna skriva ner dina tankar efteråt.
Bibeltext att läsa
De kom till Jeriko. Och när han tillsammans med lärjungarna och en stor folkhop lämnade staden satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimaios, son till Timaios. Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: »Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!« Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: »Davids son, förbarma dig över mig!« Jesus stannade och sade: »Kalla hit honom.« De gjorde det och sade till den blinde: »Var lugn. Stig upp, han kallar på dig.« Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram till Jesus, och Jesus frågade honom: »Vad vill du att jag skall göra för dig?« Den blinde sade: »Rabbouni, gör så att jag kan se igen.« Jesus sade: »Gå, din tro har hjälpt dig.« Genast kunde mannen se, och han följde honom på vägen.
Markusevangeliet 10:46-52
Pilgrimsvandring för unga vuxna
Gällivare församling och Luleå stift anordnar pilgrimsvandring för unga vuxna 19-30 år. Vandra i takt med dina tankar och livet självt i Nikkaluoktas vackra fjällmiljö, 28-31 juli.
Kom och var med på vandringsdagar i vacker fjällmiljö med andlig fördjupning och god gemenskap, där vi får gå i takt med våra tankar och livet självt. 28-31 juli, för dig som är mellan 19 och 30 år.
- Jesus har uppmanat oss (Mark 6:31) att komma och följa med honom till en öde trakt för att finna vila för själen. Ett behov som är viktigt genom hela livet, men inte minst när vi har som mest omkring oss med val, åtaganden, drömmar och planering, säger Emelie Hultman, komminister i Gällivare församling som leder dessa dagar.
Vandringen följer en viss ordning som innebär regelbundna stunder av bön, meditation, mässa, tystnad och samtal. Under dagarna kommer vi både att få bekanta oss med pilgrimens 7 nyckelord, så väl som Dag Hammarskjölds vägmärken och det praktiska pilgrimslivet som vill föra oss in i Guds nu.
- Idén om pilgrimsvandringen kommer från unga vuxna själva i olika sammanhang, så jag är väldigt glad att Luleå stift nu för första gången kan anordna en pilgrimsvandring som riktar sig till unga vuxna och det sker i samverkan med Gällivare församling, berättar Ida Marcusson, stiftsadjunkt.
Låt er förvandlas genom förnyelsen av era tankar...
Rom 12:2
Övrig praktisk information
Ingen förkunskap krävs. Dagsturerna är 1-2 mil och kommer utgå från Nikkaluokta.
Kostnad
1000 kr. I avgiften ingår kost och logi i Nikkaluokta.
Kontakt
Emelie Hultman, komminister 073-058 04 39
emelie.hultman@svenskakyrkan.se
Du anmäler dig via ett formulär som vi länkar till på Kalix församlings hemsida (www.svenskakyrkan.se/kalix/) i inlägget Pilgrimsvandring för unga vuxna.
Sista anmälningsdag 13 juni.Finns plats för 10 deltagare. Anmälan är bindande.
Logi:Delat boende i fjällstuga och kost ingår i kurskostnaden och bokas av stiftet.
Resor:Resor dit och hem bokas och bekostas av deltagaren.
Foto: Magnus Aronson/Ikon
Biskoparnas ungdomsmöte
Svenska kyrkans biskopar bjuder in dig som är 16-30 till en helg för att möta varandra över stifts-, församlings- och samfundsgränserna, fördjupa tron och dela det kristna hoppet. Var med och träffa hundratals andra unga och samla kraft för nuet och framtiden. Tillsammans är vi många, starka och olika, och tillsammans gör vi skillnad för varandra och världen.
Om du är intresseradav att åka ner till Stockholm hör av dig till Brita Petersson Hofverberg 0923-69803 eller
brita.hofverberg@svenskakyrkan.se
Församlingen står för resa, kost och logi.
Livsmod - en helg för unga vuxna
En helg för dig mellan 19-30 år med möjlighet till andlig fördjupning genom bibelsamtal, meditation, retreat inslag, samtal om tro och liv, bön och gudstjänst. Dagar för livsmod.
Välkommen till en helg på Storstrands kursgård i Öjebyn med gemenskap tillsammans med andra unga vuxna, där vi får samtala och fördjupas. Temat för helgen är livsmod och dagarna innehåller bibelsamtal, retreat-inslag, undervisning, samtal och delande, gudstjänst och bön.
Församlingen står för resa, kost och logi.
Anmäl ditt intresse till
brita.hofverberg@svenskakyrkan.se
Själkänslan
Du kan träna din förmåga att hantera livets motgångar. Och du kan få en djupare förståelse för dig själv och dina känslor.
Vi kallar det för att stärka själkänslan.
Du hittar mer på /www.svenskakyrkan.se/sjalkansla eller på församlingens hemsida.
Frälsarkransen fyller 30 år
I år har det gått 30 år sedan biskop Martin Lönnebo fick idén till Frälsarkransen. Det moderna radbandet är idag väl etablerat, både inom och utanför Svenska kyrkan. Här i Kalix har vi skapat en Frälsarkrans i jätteformat som pryder vår nya kyrkpark som invigdes förra sommaren. Här kan du på ett lekfullt sätt upptäcka de olika pärlorna och skapa känslan av närvaro genom att stå på de olika färgade plattorna som får symbolisera Frälsarkransens 18 pärlor, där varje pärla har sin speciella betydelse och gör tron mer greppbar.
Gudspärlan står i centrum
Varje år utsmyckas kyrkparken med färger på blommor utifrån de olika pärlorna i kransen. Gudspärlan är kransens början och slut, Frälsarkransens ursprung och mål. Pärlan påminner om det verkligt viktiga i tillvaron. Den heliga närvaron. Den gyllene pärlan påminner om att det finns någon som alltid är med oss, vad passar då bättre att sätta gudspärlan i centrum för färgsättningen i år och påminna oss om att bortom allt som händer i välden och all oro finns alltid guds närvaro och oändliga kärlek.
I skrivandets stund råder mer ett silverskimmer över de bleka gräsmattorna och de prunkande blommorna har ännu inte kommit på plats. Det ska bli spännande att se hur gudspärlan guldskimmer kommer att lysa över parken och stärka oss med Guds närvaro.
Välkommen!
Biskop Martin Lönnebo
Organist? Nej, jag ska bli pilot
Även om musiken har följt Adam hela livet hade han inga planer på att göra den till sitt yrke.
Musik har alltid varit ett stort intresse för Adam Isaksson. Han spelade både piano och gitarr under grundskoleåren men bli organist var inget som fanns i tankarna när han slutade gymnasiet. Adam spelade mest gitarr och hans idoler var då och är fortfarande heavy metalbandet Dream Theatre. Bandet har med sin komplexa musik, som är tekniskt utmanande och musikaliskt svårfångad, drivit proggmetal genren framåt, förklarar Adam.
Efter studenten flyttade Adam till Stockholm och läste japanska av misstag, berättar Adam och skrattar gott. Adam tog nya tag genom att läsa tekniskt basår med siktet att bli pilot.
Under sommaren 2019 arbetade Adam som sommarvärd i Luleå Domkyrka. Min arbetsledare tyckte att det var roligt att de fått en musikalisk sommarvärd och uppmuntrade mig att spela på de instrument som fanns i domkyrkan, tre orglar och ett piano, när tillfälle gavs, minns Adam.
Orgeln är ett fascinerande instrument.
Adam har fortfarande svårt att förklara vad det var som hände den sommaren egentligen. Det var som att det fanns en magnet på orgelpallen till läktarorgeln och jag fastnade där. Jag fascinerades av orgeln som instrument helt enkelt, säger Adam.
Adam återvänder till Stockholm för att fortsätta med sina planerade studier men så kom pandemin. Inom ett dygn hade Adam flytt från Stockholm tillbaka hem till Kalix.
Planerna på att bli pilot lades på is och istället bestämde sig Adam för att gå Kalix Artist och Musiker-utbildning (KAM). Under utbildningen tog han lektioner i orgelspel och intresset växte sig starkare. När Adam var klar på KAM sökte han till Mellanselsfolkhögskola. Redan efter ett år fick jag möjlighet att gå vidare till Musikhögskolan i Piteå och jag tog den, berättar Adam.
Adam blev färdig organist i våras och kommer att arbeta som sommarvikarie på Kalix församling mellan den 29 juni och 3 augusti.
I september kommer Adam tillbaka till Kalix för att ge sin examenskonsert. Programmet för konserten är redan klart, huvudstycket blir Bach preludium i Ess-dur, BWW nr 552 för den som är nördig, förklarar Adam.
Till hösten kommer Adam att läsa en två-årig mastersutbildningen för att bli försteorganist, nivå A.
Utbildningen ges på Musikhögskolan i Piteå och Adam kommer att fortsätta studera för Aaron Sunstein, som varit hans huvudlärare tidigare under organistutbildningen. Det konstanta lärandet är det som är roligast med musiken. Både att få utvecklas själv men även att få undervisa och att hjälpa andra i deras utveckling. En önskan för framtiden är att få skapa egen musik, fortsätter Adam.
Jag hade inga planer på att bli kyrkomusiker, det fanns inte på kartan men jag är glad att jag vågade prova. Skulle jag ge något råd så är det just det, våga prova. Om du är nyfiken på orgeln som instrument, be att få prova spela. De kyrkomusiker jag mött ställer gärna upp och visar orgeln, avslutar Adam.
Jag har drömjobbet!
Mari Johansson kom till Kalix församling 2015 efter ett telefonsamtal då församlingen snabbt behövde få in en musiker.
Hon började med att följa med präster och diakoner till äldreboenden och där spelade hon psalmer som det var lätt för de äldre att sjunga med i. Först jobbade Mari som timanställd, vilket passade bra då barnen var små.
Arbetsuppgifterna utökades och det dröjde inte länge förrän började Mari spela på andakter och dop. Med tiden växte hon i in i rollen som församlingsmusiker, blev anställd på heltid och spelar nu vid samtliga kyrkliga handlingar; dop, vigsel och begravningar samt på gudstjänster.
Mari gick i musikklass och musikgymnasium i Uleåborg, hennes huvudinstrument var piano och fiol och i utbildningen ingick även körsång. Maris eftergymnasiala utbildning är psykiatrisk sjuksköterska och innan hon blev erbjuden en fast tjänst i Kalix församling studerade hon grunderna i musikterapi.
Idag arbetar Mari även med andra aktiviteter i församlingen. Förutom att vara med i Vardagskyrkan och den finska gruppen är Mari ledare i vinterkonfagruppen. Det arbetet följer skolåret och innebär vinterläsning och väldigt intensiva konfaläger som, enligt Mari, är lika tuffa som de är givande och roliga.
Jag får använda mina gåvor
Det bästa med jobbet är att jag får använda mina gåvor. Jag får göra det jag älskar: att spela piano och orgel, särskilt tramporgel, säger Mari med eftertryck. I jobbet får jag ta del av församlingsmedlemmarnas sorg och glädje och bidra till att skapa fina stunder och minnen. Mitt arbete innebär att jag har möjlighet att umgås med människor i olika åldrar och prata om Gud och tro. I grunden får jag tjäna Gud och spela till hans ära och jag älskar att spela psalmer som det är lätt att sjunga med i, fortsätter Mari.
Mina barn säger att jag har ett drömjobb! Jag har bra möjligheter att göra det jag tycker om och kan kombinera mitt intresse för musik med att skapa inslag till församlingens sociala medier. Det kreativa - idéer, uppslag och tankar finns hos mig hela tiden och för mig är det en del av glädjen med jobbet som församlingsmusiker, säger Mari och skrattar.
Mari berättar att kyrkoåret och den naturliga årsrytmen gör också att det blir variation i arbetet. De stora kyrkliga högtiderna, jul och påsk är arbetsintensiva. Begravningar sker året runt, även dop förekommer året runt men, precis som med vigslar, är det helst något som planeras in under sommaren. Under de lugnare perioderna finns det tid för att hämta inspiration, hitta ny musik, träna på att spela både piano och orgel och planera för aktiviteter i de olika grupperna som jag är delaktig i.
För mig är en del av det roliga med jobbet att det finns gott om möjligheter att förverkliga egna idéer tillsammans med mina kollegor, avslutar Mari.
MUSIKER i SVENSKA KYRKAN
Kyrkoordning för Svenska kyrkan är det som styr verksamheterna i Svenska kyrkan.
I kapitel 34 sägs att i en församling ska finnas en kyrkoherde, det antal präster/komministrar som stiftsstyrelsen bestämmer, minst en kyrkomusiker (försteorganist (nivå A), organist (nivå B) eller kantor (nivå C)) samt det antal diakoner och andra anställda som verksamheten kräver.
Försteorganist (nivå A) bygger vidare på nivå B med en mastersexamen på 120 poäng.
Organist (nivå B) har en kandidatexamen som motsvarar 180 poäng.
Kantor (nivå C) motsvarar en 2,5 årig utbildning på 120 poäng.
Utöver detta kan det finnas tjänster som inte har krav på någon kyrkomusikerexamen till exempel musikpedagog och församlingsmusiker.
Kyrkan
- en fristad för människan
Häromdagen samtalade jag med en person som hjälpte mig med några praktiska saker. Vi kom in på kyrkan, och han berättade att han varit med både på dop och begravningar där jag varit präst. Så sa han något som dröjt sig kvar i mig:
”Det är så skönt att komma till kyrkan. Det är fridfullt där, man får vara sig själv och respektera andra som de är. Det är som en fristad.”
Hans ord grep tag i mig. För visst är det så det borde vara – och är, när det är som bäst. Kyrkan är inte en plats där vi måste prestera, visa upp vår bästa sida eller hålla masken. Tvärtom: det är ett rum där vi får lägga ifrån oss våra roller, våra fasader och alla de förväntningar som ibland trycker på i vardagen. Här får vi vara just det vi är – människor inför Gud. Älskade, sårbara, hoppfulla, trasiga, tacksamma, sökande.
I kyrkorummet ryms allt det där. Här är vi inte först och främst konsumenter, medborgare eller roller i arbetslivet. Vi är barn inför vår himmelske förälder. Här finns inga krav på att lyckas, bara en inbjudan att komma.
Vi behöver sådana platser i våra liv – fristäder där man får andas, tänka klart, be i tystnad eller bara sitta ned en stund utan krav. Kyrkan är en sådan plats. Inte bara vid de stora tillfällena i livet, utan också mitt i vardagen. När du går in i en kyrka tänds något annat. Tempot sjunker. Ett annat språk får plats. Stillheten bjuder in till eftertanke, till bön, till närvaro. Många beskriver det just så: som en frid som sänker sig över en.
Jag tror det är fler än min hjälpsamma bekant som anar detta, som längtar efter en sådan plats. En plats där man får vara sig själv och där man blir påmind om att man inte är ensam. En plats där Gud möter oss – inte som vi borde vara, utan precis som vi är.
Jesus säger:
”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag ska skänka er vila.”
(Matt 11:28)
Kanske du som läser det här känner att du inte riktigt ”hör hemma” i kyrkan, eller att du inte vet vad du tror. Då vill jag säga: du är välkommen ändå. Kyrkan är öppen för dig. Fristaden gäller oss alla.
Din församling bärs inte bara av verksamhet och struktur, utan av just detta: människors liv och Guds närvaro. Låt oss hjälpas åt att vårda kyrkan som en fristad. En plats där friden bor.
Välkommen in.
Sorgegrupp
Du som har förlorat en närstående är välkommen att delta i samtalsgrupp om sorg.
Vi träffas 6 måndagar med start 8 september kl. 10.00 i Änglagården.
Anmälan senast 2 september med namn och telefonnummer till expeditionen, telefon 0923-698 00 eller kom förbi under våra öppettider.
Gruppledare är Erika Andersson och Minna Miettinen diakoner i Kalix församling
Tävling - skapa kyrkvantar!
Hämta inspiration från någon av församlingens kyrkor.
Det kan vara de färger som finns i kyrkorummet, eller kanske en detalj på något. Skapa dina egna vantar. sticka, sy i vadmal och brodera eller använd någon annan teknik.
Lämna in dem till Brita senast 13 december 2025.
Med vantarna ska det finnas ditt namn och kontaktuppgifter och några rader om vad du inspirerats av. Och gärna vilket garn och stickor du använt.
Bland de inlämnade bidragen lottar vi ut tre presentkort på 500 kronor och tre bokpriser. Vinnarna kommer att meddelas innan jul.
Vantarna kommer att ställas ut i församlingsgården Kalix under vintern.
Du får tillbaka dina vantar efter 15 mars. Alla som lämnat in vantar inbjuds till en Kyrkvantekväll i januari 2026. Då fikar vi, stickar på nya äventyr och har förhoppningsvis trevligt.
Om du har frågor eller bara vill berätta att du tycker det är kul och vill vara med. Kontakta Brita Petersson Hofverberg 0923-69803 eller Brita.Hofverberg@svenskakyrkan.se
Vi har en del skänkta garner som du gärna får använda. De finns i hallen i församlinggården, Kalix
Mognad och fördjupning
Jag har lagt min hand mot en flerhundraårig tall, den hade barkskivor stora som min handflata och kronan syntes vara uppe bland molnen. Det var en stund av förundran. Så kort mitt eget liv verkade i jämförelse.
Det lilla tallfröet väljer inte var det ska växa, det förs av vinden till en främmande plats. Inte heller vi kan välja alla omständigheter i livet. En del kan vi styra över, men många inte.
Det tar 2,5 år för fröet att mogna i en kotte och det går inte att skynda på, det tar den tid det tar. Vi lever i en tid när allt ska gå så fort, som om hastigheten hade ett värde i sig själv. Som om mognad och fördjupning inte betyder något.
Tallen har en pålrot som gör att den når det vatten den behöver även där det mest verkar vara bara sten. Pålroten gör att den kan stå stadigt även i utsatta lägen. Det räcker inte. Solens strålar är nödvändiga för tallens liv. Också vi behöver ha förankring i det osynliga och vi behöver få våra grundläggande behov tillfredställda för att kunna leva.
När den är död kan den ändå hjälpa växter och djur att leva vidare. Torrfuran blir livsmiljö för andra arter. Människor, kända och okända, som inte lever längre kan vägleda oss i livet. Vi människor hör ihop i ett ömsesidigt beroende.
Öppna ditt hjärta för Gud och tag emot sommarens välsignelse av Martin Lönnebo:
må du vila på gröna ängar,
må du finna frid vid stilla vatten,
må du dricka ur livets klara källa.
Ur; Bönboken Tradition och Liv
Även som pedagog har jag mycket att lära
Per-Anders eller P-A som han kallas började sin tjänst som musikpedagog i mars.
Han kommer närmast från att ha jobbat som musiklärare i Haparanda 1,5 år i Kultur och grundskola. Ett så roligt jobb med fina barn och kollegor, berättar P-A.
Föräldrarna Britt och Alvar Burman var engagerade i Kalix församling vilket gjort att en stor del av sin musikaliska grund har P-A fått i kyrkan. Så när tjänsten som musikpedagog i Kalix församling dök upp och det kändes naturligt för honom att lämna i en ansökan.
Många musiker och sångare har, precis som jag, utvecklat sitt musikintresse i kyrkans verksamheter och sen har de sökt sig till musikutbildningar senare i livet, fortsätter P-A. Jag har jobbat i över 30 år med musikutbildning på bland annat Kulturskolan och Folkhögskolan. Under åren har jag deltagit i många musikprojekt, spelat och sjungit i kyrkan, spelat storband och orkester med mera, berättar P-A. Förutom att vara pedagog och musiker så är P-A pianostämmare, låtskrivare och har genom åren samarbetat med andra musiker och låtskrivare.
Musiken förenar människor
Med mitt nya jobb får jag nu möjlighet att ge tillbaka min kunskap och förvärvade erfarenheter till församlingen. I dessa tider behöver vi än mer, en kärleksfylld värld med mening och tillhörighet. Kyrkans verksamhet, budskap och musik är något som för människor samman, poängterar P-A.
Nu jobbar sig P-A sakta men säkert in rollen som musikpedagog och kyrkomusiker. Det är många delar för honom att uppdatera och sätta sig in i; dop, vigslar, begravningar, gudstjänster bland annat. Vi har fasta tider för förrättningarna och däremellan har jag tid att träna och fördjupa mig i musik och sång. Det finns en glädje i att arbeta i frihet under ansvar, framhåller P-A.
I detta yrke blir man aldrig färdig, man kommer en bit på väg i detta universum. Alla har vi en uppgift på jordelivet att fylla och min verkar ha blivit musik. Att föra musikarvet vidare och glädja med sång och musik i livets alla olika skeenden, säger P-A eftertänksamt.
En glad musikalisk nyhet
Kyrkan har historiskt haft en mycket viktig roll i musikhistorien och i vår västerländska konstmusik, därför blir det extra roligt att få starta Kyrkans musikskola tillsammans med Britt-Inger Burman under hösten. Först ut är gruppundervisning i klaviaturspel med inriktning mot kyrkomusik. Eleverna ska få lära sig att spela, både på gehör och efter noter, musikteori och ta del av musik som följer kyrkoåret. Sång och spelande sitter ihop så elever som sjunger i församlingens körer prioriteras, fortsätter P-A.
Något som P-A lyfter fram är att ta tekniken till hjälp för att ge eleverna möjlighet att träna hemma. Under många år har P-A spelat in lektioner och lagt upp dem på Youtube. På så vis kan eleverna träna hemma med stöd av filmerna. Eleverna utvecklas så mycket fortare med det här arbetssättet, betonar P-A.
Mer information om musikskolan kommer till hösten och planen är att den drar igång i slutet av augusti.
Till sist; det känns roligt och spännande med detta uppdrag. Hoppas att vi ses i kyrkans verksamhet framöver, rundar P-A av med ett skratt.
Vi är blommor
I Umeå stads kyrka samlades cirka 100 sjungande barn från olika delar av Norrland för en efterlängtad körhelg den 9-10 maj 2025. På plats fanns Kalix, Luleå, Umeå, Sundsvall och Östersund representerade med körsångare mellan 9-12 år. På schemat stod gemensamma repetitioner, utomhuslek med bl.a. mingelbingo för att lära känna varandra samt små promenader i solen för att äta mat och kanske köpa sig en glass i det fina vädret.
Den stora kören bjöd in till konsert på lördagseftermiddagen. Som inledning fick församlingen sitta omgivna av en gemensam koreografi till tonerna av “I din vind”. Kören stod då runt om i kyrkan med sjalar i regnbågens alla färger som vajade och virvlade sig fram mot altaret.
Under konserten fick församlingen lyssna till bitar av kompositörer som Georg Riedel, Maria Sandell, Nathalie Sleeth och Bob Chilcott. Körerna dirigerades av Kalix-födda Malin Björkman-Hietala och ackompanjerades av Jonas Östlund med kompgrupp bestående av bas och slagverk.
Som höjdpunkter på konserten väljer undertecknad att lyfta sången som är baserad på bönen ”Fader vår” med text på swahili - “Baba Yetu” (Christopher Tin), ett stycke som är skrivet till en tv-spelsserie som heter Civilization. Även stycket “You shall have a song” (Harriet Ziegenhals) var ett pampigt inslag som klingade både engelsk hymn och nationalsång, vilket (trots barnens låga åldrar) framfördes med bravur. Stycket utsmyckades av Malin Björkman-Hietala på tvärflöjt och dirigerades av Britt-Inger Burman.
Konserten avslutades med “Vi är blommor” - (Georg Riedel) med text av Barbro Lindgren. Sjalarna i färger från konsertens början svängdes i luften till sluttonerna, och i takt till tätt följda applåderna från församlingen som ville höra mer. Förutom en mycket trevlig och välorganiserad vistelse bjöd björkarnas stad på fint väder, en glittrande älv nedanför kyrkan och kännbar pollenhalt i luften. Snart är sommaren här!
Evelina Öqvist
Rösta i kyrkovalet
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd. Den 8–21 september 2025 är det kyrkoval. Om du fyllt 16 år och är medlem kan du påverka kyrkan genom din röst.
Vad röstar jag till?
I kyrkovalet kan du välja till tre nivåer:
• Lokalt – val till kyrkofullmäktige
Du väljer till kyrkofullmäktige i den församling eller det pastorat där du bor. Kyrkofullmäktige bestämmer ramarna för den verksamhet som finns nära dig. Till exempel vilken verksamhet församlingen ska ha för barn, unga och äldre, eller hur musiklivet ska se ut. (Vit valsedel)
• Regionalt – val till stiftsfullmäktige
Svenska kyrkan är indelad i 13 stift. Stiftsfullmäktige är stiftets högsta beslutande organ. Stiftens uppgift är i första hand att stötta församlingarna i deras verksamhet och förvaltning. Ska till exempel en kyrka renoveras kan stiftet bidra med kompetens inom fastighetsområdet. (Rosa valsedel)
• Nationellt – val till kyrkomötet
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötets 251 ledamöter beslutar om kyrkans gemensamma och övergripande frågor. Allt från hur kyrkan ska arbeta med klimatfrågan till vilka psalmer som ska finnas i psalmboken. (Gul valsedel)
I kyrkovalet röstar du på nomineringsgrupper. På valsedeln är det tillåtet att göra tre personkryss. Du kan se vilka grupper och kandidater som ställer upp på svenskakyrkan.se/kyrkoval
Om Svenska kyrkan
Här finns information om kyrkovalet på olika språk: svenskakyrkan.se/kyrkoval/other-languages
Svenska kyrkan är Sveriges största trossamfund med 5,5 miljoner medlemmar. Till den kristna trons grunder hör omsorgen om hela skapelsen. Det innebär att Svenska kyrkan bär ett engagemang för människans värde och värdighet och för ett hållbart klimatarbete.
Som medlem är du del av en gemenskap som skapar glädje, fördjupning och sammanhang. Exempelvis genom dop, bröllop eller andra gudstjänster, öppen förskola, barn- och ungdomsverksamhet, körer och konserter.
Du är med och stödjer kyrkans sociala arbete för människor i utsatthet, ensamhet och sorg. Du bidrar också till att bevara ett stort kulturarv i form av byggnader, föremål och traditioner.
Foto: Magnus Aronson/Ikon
Vill du jobba under kyrkovalet?
Att arbeta i kyrkovalet är ett viktigt demokratiskt uppdrag, samtidigt som det är en rolig och lärorik upplevelse. Om du tidigare har jobbat med EU-val eller riksdagsval kommer du att känna igen dig. Även du som inte har tidigare erfarenhet är välkommen att anmäla intresse. Arbetet ger ersättning per timme.
Som röstmottagare (8-21 september 2025) bemannar du någon av lokalerna för förtidsröstning. Där får du ta emot förtidsröster, hjälpa röstande till rätta och sköta om lokalen.
Som valförrättare (21 september 2025) jobbar du i en vallokal på valdagen, där du tar emot röster, håller ordning i lokalen och hjälper väljarna till rätta. I uppdraget ingår även att räkna rösterna efter stängning.
För att bli röstmottagare eller valförrättare måste du gå en obligatorisk utbildning. Det gäller även dig som arbetat med val tidigare eftersom reglerna förändras. Du får också skriva på en tystnadspliktsförbindelse.
Låter det intressant?
Kontakta valnämndens ordförande Helena Laestadius via mail helena.laestadius@svenskakyrkan.se eller Maria Bucht, 0923-69801 maria.bucht@svenskakyrkan.se
Foto: Kristin Lidell /Ikon
Kyrkoval 2025
Socialdemokraterna
I Svenska kyrkan och Kalix församling vill vi socialdemokrater arbeta för en:
Öppen folkkyrka. Vi vill ha en nära och öppen folkkyrka som ska ge hopp, ljus och möta människan genom hela livet i glädje men även i sorg. Kyrkan ska stå upp mot rasism, religionsförtryck och kvinnoprästmotstånd.
En kristen tro verkar för kärlek till dina medmänniskor. Kyrkan ska stå för demokratiska och mänskliga värden. Alla har lika värde och vi jobbar aktivt med med HBTQI frågor.
Kyrkans har en viktig roll i civilsamhället. Kyrkan ska finnas i vårt civilsamhälle och finnas i alla medier. Samarbete med den offentliga sektorn är starkt.
Kyrkan är ett föredöme som arbetsgivare med ett gott ledarskap, en god arbetsmiljö som bygger på tillit och delaktighet. Jämställdhet är en viktig del i kyrkans arbete och kompetensutveckling ses som en god investering.
En socialt hållbar folkkyrka, det sociala engagemanget i kyrkan ska vara tydligt i en tid av oro och tilltagande psykisk ohälsa. Motverka ensamhet och social isolering. Ska finnas i alla byar.
Avgiftsfria verksamheter för barn och unga. Det ska finnas ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv i kyrkans verksamhet. Ett rikt kulturliv ska sprida hopp och glädje i verksamheten, Kulturen är en viktig del i kyrkans verksamhet. Kulturen ska både skapa engagemang och sprida glädje och gemenskap för alla åldrar.
Sjukhuskyrkans verksamhet ska vara en viktig del för att möta människor i kris. Diakonernas arbete stärks och är betydelsefullt för kyrkans arbete.
Internationellt och nationellt hjälparbete ska stärkas och utvecklas. Kyrkan ska vara en motkraft till auktoritära krafter och verka för fred.
Siv Norrbin, Anette Wernersson, Viktoria Wikström
Saknas på bilden Håkan Nyman
Mitten Marianne Morin, Mona Sundqvist, Marianne Salometsä, Helena Laestadius,
Främre raden Vappu Vuokila-Pönkkö, Britt-Inger Nordström, Lotten Olofsson Lundegren
Ett gott förvaltarskap för vårt kulturarv, Vi vill bevara, förvalta och visa upp kyrkans kulturarv som inventarier, konst, byggnader och kyrkogårdar.
Vi värnar klimat och miljö tillsammans och kyrkan har ett aktivt ansvar i det arbetet. Skogsförvaltningen ska vara hållbar och respektera naturvärden med ett certifierat skogsbruk. De globala hållbarhetsmålen 2030 ska vara vägledande i allt arbete.
1.Helena Laestadius, Sangis
2.Bertil Sundqvist, Kalix
3.Viktoria Wikström, Kalix
4.Tom Johansson, Kalix
5.Anette Wernersson, Bondersbyn
6.Marianne Morin, Kalix
7.Bernt Sturk, Kalix
8.Mona Sundqvist, Kalix
9.Lotten Olofsson Lundegren, Storön
10.Roine Brunnberg, Innanbäcken
11.Marlene Henricsson, Kalix
12.Margareta Vikman, Kalix
13.Håkan Nyman, Kalix
14.Siv Norrbin, Kalix
15.Britt-Inger Nordström, Kalix
16.Cecilia Lindgren Parviainen, Kalix
17.Sivert Holmberg, Kalix
18.Vappu Vuokila-Pönkkö, Kalix
19. Marianne Salometsä, Kalix
Kyrkoval 2025
Centerpartiet
En öppen folkkyrka - tillgänglig för alla
Kyrkan ska vara en plats där alla människor känner sig välkomna och få växa som människor.
Stödja ett rikt och varierat gudstjänst och musikliv i hela församlingen.
Kyrkans kulturliv ska värnas och utvecklas, våra kyrkor hållas öppna och tillgängliga så mycket som möjligt. Musik, körverksamhet samt övrig kultur berikar församlingslivet och är en källa till glädje och gemenskap.
Förvalta kyrkans tillgångar och den kyrkliga verksamheten med omsorg.
Stödja våra stiftelse- och föreningskyrkor samt bönhusen.
Främja barn- och ungdomsaktiviteter och konfirmation.
1.Annie-Marie Morin Eriksson, Kalix
2.Erik Lindberg, Bodtrask
3.Henrik Eriksson, Kalix
4.Mona Isaksson, Lilla Lappträsk
5.Erik Andersson, Korpikå
6.Rose-Marie Lundmark, Kalix
Bakre raden
Henrik Eriksson, Erik Andersson
Främre raden
Annie Marie Morin Eriksson Mona Isaksson
Saknas på bilden
Erik Lindberg, Rose-Marie Lundmark
Kyrkoval 2025
Sverigedemokraterna
Sverigedemokrater i Svenska kyrkan vill att vår församling ska vara stolt över att vara kristen, oavsett ursprung och nationalitet. I ett splittrat mångkulturellt samhälle och en orolig värld, även på vår lokala nivå, ska Svenska kyrkan vara en garant för kristna värderingar och vår kristna och svenska traditioner. För oss är till exempel skolavslutningar i kyrkan en självklarhet.
Församlingens uppdrag är först och främst att stå upp för sin kristna tro, inte syssla med aktivism. Detta kommer vi inte kompromissa om. Vi vill inte se till exempel klimatextremism, politiska flaggor, samt månggifte.
I ett samhälle där psykisk ohälsa och ensamhet ökar, framför allt bland unga och äldre, och i tider av krig i vårt närområde, ska församlingen vara ett starkt stöd och trygghet för alla människor som söker det. Vi ska ta hand om våra svaga i samhället.
Vår församling äger våra mest värdefulla kulturarv i form av exempelvis våra kyrkor. Dessa ska underhållas, bevaras och användas. Vi vill att dessa ska vara levande mötesplatser, och inte enbart administrera ytor.
Vi vill också satsa på barnfamiljer och ha en församling där både barn, ungdomar och föräldrar känner sig välkomna och delaktiga. Genom att erbjuda en bredd av aktiviteter skapar vi en gemenskap. Vi vill att det ska få växa upp i en församling som är närvarande och engagerad.
Vi vill inte se islam i våra kyrkor, utan istället ska församlingen vara offensiv ute i samhället och möta människor.
Vi ska fortsätta värna om vår Svenska kristna tro och tradition.
Bakre raden
Thomas Bergman, Robert Sandström
Jan-Ove Andersson
Främre raden
Kristina Karlsson, Bertil Sandström
1.Robert Sandström, Sangis
2.Bertil Sandström, Kalix
3.Thomas Bergman, Kalix
4.Jan-Ove Andersson, Kalix
5.Kristina Karlsson, Kalix
Kyrkoval 2025
Kyrkans Vänner i Kalix församling
Partipolitiskt oberoende
Vi vill att kyrkan ska:
Ledas partipolitiskt oberoende, av personer med engagemang, insyn och förståelse.
Möta församlingsbor i de sammanhang där människor finns.
Verka för bredare medverkan och inflytande i Gudstjänster och församlingsarbete.
Vara en aktiv och naturlig del i samhället och det dagliga livet.
Finnas med vid sorgearbete, kriser och katastrofer.
Möta nutiden utan att tappa bort tro och tradition.
Samarbeta med olika samfund och aktörer i samhället.
Vara en arbetsgivare med god gemenskap och trivsel samt ta tillvara på allas kompetens.
Generöst satsa på barn- ungdoms- och körverksamhet och fortsätta utveckla.
Arbetet med konfirmandundervisning och skola – livskunskap.
Målet med församlingsarbetet ska vara att göra Jesus Kristus känd, trodd, älskad och efterföljd.
Bakre raden Anna Waller, Mariana Andersson, Viktor Forslund
Främre raden Kristina Persson, Jessica Nilsson Nyström
1.Mariana Andersson, Börjelsbyn
2.Viktor Forslund, Djuptjärn
3.Jessica Nilsson Nyström, Bredviken
4.Anna Waller, Kalix-Nyborg
5.Kristina Persson, Siknäs
Kyrkans Vänner i Kalix församling
Musiken har inget bäst-före datum
Britt-Inger är uppvuxen i en familj där arbetslivet är och varit musik.
Redan som 11-åring ackompanjerade hon föräldrarnas barnkörer och blev kantor som 17-åring. Under musikhögskolestudierna arbetade hon som kantor på helger i Kalix församling. Efter avslutade studier arbetade hon även som musiklärare på Kulturskolan, men senare lockade en ökad anställning i Kalix församling med körverksamheten och kärleken till kyrkorgeln - ”instrumentens drottning”.
Som kantor spelar Britt-Inger på kyrkliga förrättningar och gudstjänster, ansvarar för orgelns tillsyn, bokar konserter och organiserar evenemang kring högtider som exempelvis lucia, jul, påsk och nationaldagen. Det kan med andra ord vara ett väldigt varierat yrke mellan ljusare och mörkare stunder i livets olika skeenden där Britt-Inger står för den musikaliska dimensionen av sakramenten.
Musiken saknar gränser
Man vigs till präst, ett ämbete, men att vara kantor är för Britt-Inger också ett livslångt åtagande. Kreativiteten tar stor plats i arbetet som kantor. Förutom arbetet med körerna skapar Britt-Inger ofta egna arrangemang för kör och orgel och bearbetar stycken för att passa orgelns unika registrering. Det finns inga gränser för hur långt jag kan vidga mina vyer i musikens universum, konstaterar Britt-Inger.
Det tar tid att bygga en församling och i det bygget är musiken viktig. Britt-Inger har fortsatt arbetet med att forma bilden av Kalix församling som en musikmetropol, en plats dit artister vill komma och ge konserter och gärna i samarbete med församlingens körer.
Genom att åka med körerna på körläger över hela landet får barnen och ungdomarna träffa andra med samma intresse och många får vänner för livet samtidigt som Kalix församling får ett gott rykte, betonar Britt-Inger.
Det är lika viktigt med framförhållning som att våga nappa på en oväntad öppning på intressanta samarbeten. Just samarbetet med körerna och Laleh 2023 är ett bra exempel på det oväntade
Vi är våra egna instrument
Musik har ingen ålder, poängterar Britt-Inger. Hon ser, precis som sina föräldrar, fördelarna att dela musik över generationsgränserna. Sång är tidlöst, glädjefyllt och inspirerande och det är så roligt att bidra till att skapa det självförtroende som ger någon modet att våga sjunga, att ta plats som den man är. Vi är våra egna unika instrument eftersom sången kommer inifrån och sångrösten är starkt kopplat till vårt mående och vårt känsloliv, fortsätter Britt-Inger.
För Britt-Inger är det en stor passion att leda församlingens körer med den stora bonusen att hon får följa korister under många års tid. Många relationer tar inte heller slut för att korister flyttar, många kommer tillbaka när möjlighet finns med känslan av att tillhöra ett sammanhang - komma hem till Kalix kyrka. År 2009 tilldelades Britt-Inger “Guldnålen” - Norrbottens körsångarförbunds hederstecken “för engagerat förtjänstfullt arbete för körsången” och även erhållit stipendium från Rotary, Lions och Kalix kommun för sitt arbete under åren. Förutsättningen för att fortsätta växa och utvecklas som musiker är att ha en väldigt bra arbetsgivare som är positiv till ens driv och arbete.
Målet för Britt-Inger är att föra kyrkomusiken framåt. Hon påpekar vikten av att hänga med i tiden med nyskriven musik men samtidigt bevara den rika, traditionella kyrko- och orgelmusiken. Bland hennes personliga favoriter finns Bach, Buxtehude, JH Roman, Boellmann och Widor. Musik är något som berör. Där orden slutar tar musiken vid, avslutar Britt-Inger.
Konfirmation
För dig som går i åttan finns två alternativ.
Bägge grupperna startar i slutet av november.
Vinterkonfirmation
med läger och träffar under vinterhalvåret. Konfirmationsgudstjänst i april. Kontaktperson Adrienn.
Sommarkonfirmation
med två träffar under våren. Läger och träffar under två veckor i augusti. Konfirmationsgudstjänst i augusti innan skolan börjar. Kontaktperson Brita.
De här alternativen finns också:
”Här är jag” konfirmation
för dig som vill vara i en liten grupp och behöver extra stöd. Upplägget anpassas efter deltagarna. Kontaktperson Mattias.
Vuxenkonfirmation
för dig som inte konfirmerades som ung. Kontaktperson Brita.
Gymnasiekonfirmation
Missade du konfirmationen i 8:an? Var lugn, tåget har inte gått!
Start i november. Konfirmation i början på maj. Kontaktperson Brita
Mer information kommer i nästa Kyrkoblad i september
Begravningsverksamheten
Flotte för små bastubröder?
Många har kanske, liksom jag, sett den lilla flotten bredvid Vassholmsbron men inte riktigt vetat vad den är till för? Tillhör den kolonilotterna? Är det en flotte för små bastubröder? Numer kan jag berätta att det är här vi tar upp vårt vatten till Skogskyrkogården. Det ligger rör i marken hela vägen upp till kyrkogården och den lilla röda stugan vid parkeringen är vår pumpstation.
Vid dagen för sjösättning av flotten hade vi optimala förhållanden - låg vattennivå, ingen vind och soligt väder. Vattenslangen fästes i flotten, ställdes ut i älven med hjälp av en kran och ankrades sedan på plats genom att gängade rör skruvas ner i älvbottnen. Slutligen kopplades systemet ihop och luftades. I år var våren tidig och vi kunde slå på vattnet redan den 13e maj.
Vattnet används till att vattna både gräsmattor och fylla upp vattenkaren till våra kyrkogårdsbesökare.
På skogskyrkogården brukar det gå åt ca 1 000–1 400 m3 vatten varje säsong beroende på hur mycket värme och nederbörd sommaren bjuder på. Församlingens övriga kyrkogårdar använder kommunalt vatten.
Mattias och Jonas skruvar stolpar.
Begravningsverksamhet i förändring
Egna tolkningar och smala perspektiv
2007 började jag arbeta i dåvarande Nederkalix församling, jag hade fått information om att man kunde minska personalantalet inom begravningsverksamheten. De hade vid några tillfällen noterat att personalen under en arbetsvecka gravsatt fler personer än vanligen utan att de behövt nyttja övertid. Det bidrog till tolkningen att ”det finns överkapacitet”! Visst, ur ett perspektiv där personalen bara arbetar med gravsättningar så var slutsatsen rimlig.
Jag skulle idag komplettera det perspektiv som fanns och beskriva det som att Begravningsverksamheten i huvudsak består av parkförvaltning där förvisso begravningar är grunden till att verksamheten finns men gravsättningarna utgör en mindre del av arbetet. Det mesta kyrkogårdsarbetet består av en rad olika former av skötsel av 20 hektar kyrkogård. Min bedömning 2007 var att det behövdes fler människor än de som fanns. Det är inget konstigt att man inför beslut missar att ta in fler perspektiv när beslut ska tas, när man redan är övertygad att man vet vad som behövs. Det är logiskt att när en part ser ur sitt perspektiv att det behövs fler händer men hör att det ska bli färre så minskar motivation, tillit, samhörighet och känslan av värdighet. Människor är det bästa som finns men när vi kommunicerar med” supersmala” perspektiv, begränsas ofta både motivation och förståelse för varandras behov och vips blir vi inte lika roliga att umgås med.
Laga hål eller borra nya
Det blev inga nedskärningar 2007, vi ökade gradvis mängden personal för att klara en succesivt utökad areal att sköta men även tillgodose de ökade förväntningar om kvalité som fanns från allmänheten. Vi utökade med fler tjänster inom gravskötsel för gravrättsinnehavare som tidigare fått beställa från entreprenörer i andra kommuner. Om vi liknar det med att varje slant vi Kalixbor varit tvungna att spendera nån annanstans för gravskötsel är som små läckande hål för Kalix välfärd.
Ska vi laga små hål eller borra nya små läckande hål? Gravskötsel har nu ökat med 300% dvs vi gör det i Kalix nu, med anställda Kalixbor istället för att behöva köpa tjänsten ifrån nån annanstans.
Det är å ena sidan ”småpotatis” men det känns gott att laga hål och hjälpa de som har gravar och att Kalixbor har arbete.
Provtänka nya perspektiv
Begravningsverksamheten har likt flera andra strategiska dilemman, vi har utbildad säsongspersonal som arbetar perioden första maj och till mitten av oktober. Vad händer om den personalen inte kommer tillbaka nästa år, vem ska då utbilda den nya? Vilka ordinarie uppgifter ska den som utbildar den nya avstå ifrån när den utbildar? Vad kommer den nya outbildade inte hinna med? .....men som den erfarne hann? Är det kanske så att det sammantaget inte kostar mer att ha en åretruntanställd ……….trots att det inte finns tillräckligt med arbete vintertid? Vi behöver ständigt tillåta oss att provtänka och ta in fler perspektiv än de invanda. Vi köper idag vård och skötselplaner för våra kyrkogårdar av externa entreprenörer och kanske har vi nu hittat lösningen att med egen personal vintertid sköta de uppgifterna i kombination med gravskötsel utomhus sommartid, mer om det i höst.
Begravningsverksamheten underhåller, målar och reparerar staket vintertid, inomhus sedan nåt år. Nu kanske någon påstår eller undrar om det kan bli lika billigt?
Innan det går att svara på så behöver vi bestämma oss för vilka ytterligare perspektiv och värden vi ska inkludera när vi utvärderar.
Vi ser en avsevärt högre kvalite på resultatet då åtkomsten till nedre trädelar är bättre när vi tar in staketet. När vi målar vintertid bidrar det med trygghet till tidigare säsongspersonal som nu har fast jobb året runt. Det bidrar till bättre samhörighet, värdighet och att vara tillhörig ett sammanhang istället för att behöva lämna gruppen under halva året. Det är en arbetsmiljöåtgärd, när nån ”ordinarie” är sjuk finns det nu ”reserver” som med kort varsel kan ”hoppa in” och dessutom då får utbildning i de nya momenten. Det betyder att personal slipper pressen att komma till arbetet när de är snoriga och smitta ned andra och undviker stresseffekter som annars kan uppstå vid snäv bemanning. Oavsett om det är staket eller annat så finns det troligen fler än ett perspektiv att ta in innan vi värderar om något är lönsamt.
Det finns andra värden än ekonomiska, jag gissar att mänskligheten skulle vara utdöd om människan bara planerar för barn när det ”bär sig ekonomiskt”. Det är mycket i livet som inte är gratis men som vi av någon anledning ändå väljer att göra, det betyder att det finns god insikt om andra värden än ekonomiska att ta hänsyn till, låt oss tillämpa den insikten vid de tillfällen när det är möjligt.
Kris eller Krig
För drygt ett år sedan blev datasystemet inom Svenskakyrkan attackerat så att vi internt under en tid saknade åtkomst till viktiga uppgifter. Det var en kris, som vi i Kalix klarade av tack vare att vi är en liten organisation men för många större huvudmän i Sverige var det en prövningarnas tid. Huvudman är den organisation som ansvarar för Begravningsverksamheten, det är Svenskakyrkan som är huvudman för Begravningsverksamheterna i Sverige undantaget i Stockholm och Tranås där det är kommunal verksamhet.
Några år tidigare hade vi också en kris, då i form av en pandemi som bidrog till att vi aktiverade funktioner som vi vanligen inte har i den ordinarie verksamheten.
Begravningsverksamheten är en myndighetsutövning som ska fungera även under kris eller krig och inte blandas ihop med Svenskakyrkans församlingsverksamhet.
Av begravningslagen (1990:1144) framgår att huvudmannen, dvs Kalix församling, ska vidta de beredskapsförberedelser som krävs för denna verksamhet under höjd beredskap
Det råder i regel sekretess inom begravningsverksamheten kring beredskapsförberedelser och förberedelser för annan krishantering. Sekretess betyder att informationen från oss till allmänheten bara kan bli begränsad men jag tänker att informera allmänheten i Kalix om sekretessen kanske kan bidra till viss förståelse och trygghet att vi ändå arbetar med det vi är skyldiga att göra. Ansvaret för Begravningsverksamheten kvarstår hos Kalix församling även i händelse av kris och krig.
De två krishändelserna som nämndes inledningsvis är exempel på situationer som är svåra att förutse när de ska inträffa. Vi är skyldiga att vidta de beredskapsförberedelser som krävs för att upprätthålla verksamheten under höjd beredskap (skärpt beredskap och högsta beredskap).
Svenskakyrkans ansvar för Begravningsverksamheten kvarstår även i händelse av kris och krig.
Urnlunden
Det första området för gravsättning som togs i bruk 1994 är gräsytan fram till träkorset. De senaste 14 åren har det området varit avsett för efterlevande livskamrater till de tidigare gravsatta.
Under 2024 förberedde vi för fler gravsättningar i urnlunden genom de markarbeten och anläggande av ett gräsområde bortom det i lunden centralt placerade träkorset. Det området tas i bruk 23 juni direkt efter midsommar när vi hoppas att gräset ”tagit sig”.
Namnen efter de gravsatta i den nya delen sätts upp löpande i det namnskåp som nyligen monterats.
Här monteras det nya skåpet. Namnskyltarna är av björk och lasergraveras innan de monteras i anslutning till gravsättningen.
