Mötesplatser
För barn och ungdomar i Kalix församling
Korfönstret i Kalix
Kyrkovalet
Församlingens pedagoger
Lärande i gemenskap
– växande i tro och vardag
I Kalix församling möts vi regelbundet för samtal, sång, meditation och handling – inte bara för att dela kunskap utan för att växa tillsammans. Vår samtalsgrupp, som träffas på Änglagården, är ett vackert exempel. Här stöttar vi varandra med respekt och vänlighet, läser bibeltexter, fikar och skrattar – och när vi möts i olikheten blir vi rikare på gemenskap och förståelse.
Att lära i församlingens verksamheter är mycket mer än att inhämta fakta. Det handlar om att upptäcka Guds närvaro i vardagliga möten, att låta tron omsättas i handling och att tillsammans be, sjunga och tänka högt. ”Provtänka” och ”snälltolka” är bra ledord under samtalen.
Barnen får möta Bibelns berättelser i Vardagskyrkan och Middag för alla, där tacos, pysslet, sången och andakten blir en trygg plats att utforska tro och gemenskap.
Ungdomar får växa som ledare i församlingens ledarskola där tro, ansvar och lärande går hand i hand.
Dessa sätt att lära är inspirerade av Jesus. Han har sagt: ”Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ” (Matt 11:29). Vår tro är inte något vi bara läser om – den är något som formas och fördjupas i mötet med andra, när vi får tala, lyssna och reflektera.
I det kristna livet finns en inre resa av lärande som aldrig tar slut. Paulus påminner oss: ”Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet. Lär och vägled varandra (…) och sjung Guds lov i era hjärtan. (Kol 3:16).
I andakter, i kristen djupmeditation, i tystnadens stund i församlingens andaktsrum Källan, visar vi en ödmjukhet inför det vi ännu inte förstår – och ett hopp om mer.
Det vi lär oss här blir till livskraft – i varje samtal, varje bön, varje sång och i alla handlingar av godhet. Kanske handlar det om en förälder som leds in i ett tryggt sammanhang, om en tonåring som övar sitt ledarskap eller om en person som får ny ro och fördjupad tro efter en stunds meditation. Det blir en långsam mognad, likt tallens rötter som bär trädet stadigt genom storm.
Vi vill i Kalix församling fortsätta erbjuda rum för lärande – rum där hjärtan får rymd att växa, där tro och vardag möts, där Guds kärlek och Kristi sinne får bli synlig. Må vi vara en församling där nya frågor får plats, där tron får formas i gemenskap och där livet tillsammans fördjupas i värme, hopp och godhet.
Glimtar från sommarens aktiviteter för barn
Under sommaren anordnades några olika aktiviteter för barn och familjer i Kalix och Töre. Det var bl.a. utespel, lek, jättesåpbubblor, pyssel, plantering och fika. Barnen fick också leta efter kyrkråttor som hade gömt sig i både Töre och Kalix kyrka.
Här är några bilder från sommaren.
Mötesplatser för barn i Kalix församling
Jesus säger: “Låt barnen komma hit till mig...” Markusevangeliet 10:14
FÖRSKOLLÄRARE
Elisabeth Sandström, förskollärare
Med barnen i centrum
Redan som ung trivdes Elisabeth Sandström i kyrkans gemenskap. Att dela tro och erfarenheter av Gud i livet med andra väckte nyfikenhet. En längtan att få arbeta med människor gjorde att hon efter förskollärarutbildning också utbildade sig till diakon i Missionskyrkans regi. Nu arbetar Elisabeth som förskollärare i Kalix församling och det har blivit många möten med barn och familjer sedan starten 2005.
Elisabeth skriver, jag tycker det roligaste är att möta människor i olika åldrar, framför allt barnen och få ta del av deras glädje, spontanitet, tankar, frågor och utveckling. Det ger mycket och är ett ömsesidigt lärande. Det är viktigt med mötesplatser som är öppna och inbjuder till kravlös samvaro och gemenskap med möjlighet att dela tankar och erfarenheter. Vi går tillsammans en bit av livsvägen och det är en glädje att få följa barn och familjer under en tid.
Jesus såg barnen och sade ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte. Guds rike tillhör sådana som de.” Markusevangeliet 10:14
Jag vill finnas som en extra vuxen som ser och bryr sig om. Det är många utmaningar som möter barn och unga idag och vi behöver alla hjälpas åt att finnas för dem, ta tillvara deras glädje och hjälpas åt att förmedla ljus och hopp! För mig är kyrkan en plats där alla är och ska vara välkomna. Alla är lika värdefulla och älskade av Gud! Det vill jag förmedla, bland annat med sången/psalmen 791, skriven av Ingmar Olsson ”Du vet väl om att du är värdefull, att du är viktig här och nu, att du är älskad för din egen skull, för ingen annan är som du.”
Aktiviteterna i våra grupper följer kyrkoåret och är anpassade efter ålder och förutsättningar för att ge en känsla av gemenskap, ett sammanhang, Vi strävar efter att koppla ihop aktiviteterna med vardagslivet och vad bibelns berättelser kan betyda för oss idag. Sången och musiken är fantastiska redskap som förstärker kontakten mellan människor i alla åldrar och förmedlar berättelserna om Guds kärlek och omsorg på ett speciellt sätt.
Jag uppskattar teamarbete med kollegor och möjligheter att omsätta idéer, där våra olika gåvor kommer till sin rätt. Vi bär arbetet och uppgifterna tillsammans och kompletterar varandra.
Mötesplatser
Jag arbetar främst med församlingens olika grupper och verksamheter för familjer och barn upp till 12 år. Genomgående tema är “Gyllene regeln” i Matteusevangeliet 7:12.
”Så som du vill att andra ska vara mot dig, ska du också vara mot dem.”
Förutom ”Sjung och Lek” i Prästgården för barn 0-6 år med vårdnadshavare, där vi sjunger, pratar, leker och fikar tillsammans, samverkar församlingen med Equmeniakyrkan i Ytterbyn, Familjecentralen och Biblioteket.
För barn i låg- och mellanstadiet finns “Himmel och plättar” i Prästgården och ”Skapa & Upplev” i Töre församlingshem- och “Kyrkis” i Betel, Ytterbyn.
Tillsammans med skolan inbjuder vi barn i lågstadiet att se och upptäcka kyrkorummet och på höstterminen har vi ”Lära känna” träffar för elever som börjar årskurs 7.
“Vardagskyrkan” är till för familjer oavsett storlek och ålder på barnen. Några fredagar per termin samlas vi i Församlingsgården, äter tacos, har en samling med bibelberättelse, sång, samtal/dialog och bön och barnen får pyssla med något kopplat till bibeltemat.
“Torsdagsträffen” är vår verksamhet för personer med olika funktionsnedsättningar där vi umgås, pratar, pysslar, spelar spel, fikar och har en samling.
Välkommen som du är att vara med och delta i aktiviteter och gemenskap, liten eller stor spelar ingen roll.
Alla är välkomna!
Vi som jobbar med barn och ungdomar
Inom kyrkan har barnen alltid varit viktiga. Barnen är församlingens framtid och det blir tydligt när Jesus säger ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte. Guds rike tillhör sådana som de.” i Markusevangeliet 10:14. Många minns säkert söndagsskolan och kyrkans barntimmar. I Töre har Lotta Eriksson arbetat med barnverksamhet under många år tillsammans med Heléne Hedlund. I Kalix är det främst Elisabeth Sandström, Adrienn Fonda och Britt-Inger Burman som tar hand om barnverksamheten.
Du som betalar kyrkoavgiften!
Utan dig hade vårt arbete inte varit möjligt. Tusen tack i hundratals barn och ungdomars namn som vi får möta under ett år.
Konfirmation
KONFIRMATION för åk. 8
-Konfirmationstiden är en spännande resa som vi gör tillsammans.
-Du får lära dig om dig själv, om Gud, kristen tro, kärlek, relationer, likheter och olikheter, gott och ont, livet och döden m.m.
-Vi har träffar på hemmaplan och vi åker på läger.
-Vi brukar ha god mat, fika och roliga aktiviteter tillsammans t.ex. lägereld, poängjakt, bada på sommaren, basta på vintern, sammarbetsövningar, festkväll, lekar, spel ute och inne, vi provar på nya saker tillsammans.
-Det finns också tid för reflektion och tystnad. Det finns plats för allvar och lek, skratt och gråt och allt mellan himmel och jord.
- Konfirmationsgudstjänsten är konfirmandtidens höjdpunkt och avslutning. Det är då man samlas i kyrkan tillsammans med släkt och vänner.
Foto: Magnus Aronson, Ikon
Kalix församling har fyra konfirmationsalternativ:
Vinterkonfirmation:
Med två kortare läger samt träffar ungefär en gång per månad under vinterhalvåret.
Sommarkonfirmation:
Största delen av läsningen två veckor i augusti. Fyra dagar hemma i Kalix och fem dagars läger på Seskarö.
“Här är jag” konfirmation
för dig som behöver den lilla gruppen och extra stöd, där vi anpassar upplägget efter de behov som finns.
Gymnasiekonfirmation
för dig som går åk. 1-3: med 6 st onsdagskvällar och 2 söndagar.
Vi vill att just du ska vara med tillsammans med oss.
Ta med din kompis eller kom själv och hitta nya vänner, eller gör både och!
-Vi som är med är både vuxna och unga ledare.
-Vi kommer att skicka information med posten till alla som redan är döpta och vi går ut i skolorna med information till åk. 8 under hösten för att nå alla.
Där kommer information om anmälan.
För mer information kontakta:
Vinterkonfirmation
Adrienn: 0923-698 04 • adrienn.fonda@svenskakyrkan.se
Sommarkonfirmation
Mattias: 0923-698 07 • mattias.johnselius@svenskakyrkan.se
Gymnasiekonfirmation
Brita: 0923-698 03 • brita.hofverberg@svenskakyrkan.se
“Här är jag konfirmation”
Mattias: 0923-698 07 • mattias.johnselius@svenskakyrkan.se
Foto: Magnus Aronson, Ikon
Korfönstret i Kalix kyrka
Pär Andersson växte upp i Skellefteå och började som 17-åring på Konstfack år 1944.
Hans intresse för rumsgestaltning uppmärksammades av lärarna och under större delen av sitt liv arbetade han framförallt med olika sorters offentliga uppdrag. I och med sitt intresse för att utveckla de kristna bilderna fick Pär även många uppdrag för Svenska Kyrkan. Genom åren var han verksam i ett 40-tal kyrkor, spridda över större delen av vårt land.
Naturen och grönskan var ett motiv han ständigt återkom till. För Pär, som sökte nya kristna bilder var denna, naturens växtkraft, en uppenbarelse och den bästa bekräftelsen på skapelsen. Upplevelsen följde Pär genom alla hans uppdrag och grönskan blev hans signum. Naturmotivet omprövades och utvecklades och början av 80-talet pryddes mjölkförpackningarna av Pärs lövverk.
Så här sa Pär själv i en intervju:
-Det är ljuset i trädgården, något av det finaste i skapelsen, man vill medvetandegöra. Hur ljuset tar löven. Hur lövskuggorna formar sig. De oändliga växlingarna av ljus i en trädgård. Jag agiterar (upphetsar eller överdriver) inte i mina bilder. Men jag försöker ta fram värden i naturen. Visa på det vi måste försvara. Det som är fint.
Korfönstret i Kalix kyrka designade Pär 1974 och det kom på plats 1976. Motivet åskådliggör trosbekännelsen. Fadern, Skaparen, symboliseras av grönskan i den nedre delen. Jesus Kristus symboliseras av druvklasar och nattvardsbröd. Duvan och himmelens ljus representerar den Helige Ande.
Pärs barn Mats och Jonas Theselius har satt samman en retrospektiv utställning om konst av Pär Andersson (1926-2015) och en bok om hans konstnärskap. Utställningen äger rum i de tre stora salarna på Konstakademien, Fredsgatan 12, Stockholm mellan den 16:e oktober och den 22:a november 2025. Under utställningstiden anordnas även två kulturkaféer i samarbete med Immanuelskyrkan, Stockholm.
Församlingspedagog
Adrienn Fonda
– blivande församlingspedagog
För Adrienn har vägen till att blir församlingspedagog inte varit spikrak men ganska självklar. Hon växte upp i Ungern i en kristen familj där olika traditioner samsades: farfar var pingstpastor, mamma evangelisk-luthersk och hennes bästa vän katolik.
Det som tog henne och familjen till Sverige var keramikmålning. En längtan efter att få arbeta med tro, pedagogik och gemenskap på ett nytt sätt väcktes efter ett vikariat som lärare på skolan i Töre.
Adrienn skriver, barn har alltid fascinerat mig: deras nyfikenhet, fantasi och lekfulla ärlighet.
Som 18-åring började jag studera till grundskollärare och samtidigt teologi vid två olika universitet i Ungern. Under studietiden ledde jag en barngrupp och efter examen arbetade jag som lågstadielärare i fyra år.
2020 började jag jobba i Kalix församling. Det blev början på något nytt. Jag kände att jag hade hittat hem.
Vi jobbar med att möjliggöra mötet
Kyrkan är för mig en plats där jag kan hitta hopp i en orolig värld. Från min uppväxt lärde jag mig att tron kan rymma mångfald. Vi kristna har en berättelse fylld av hopp, om att livet är starkare än döden och kärleken starkare än ondskan. “Gud är kärlek.” 1 Joh 4:8 Denna kärlek vill jag sprida i mötet med människor. Det är en glädje att få träffa och följa barn och ungdomar, så frön och se hur deras tro och självkänsla växer.
För mig är det viktigt att barnen och ungdomarna känner delaktighet, vi bygger kyrkan tillsammans. Här kan man utforska sin tro i sin egen takt, möta nyfikenhet, tvivel och drömmar.
Som pedagog är uppgiften att låta både stora och små frågor få plats. Finns Gud? Vad händer när man dör? Varför ber människor? Vi får låta frågorna leva, precis som Jesus gjorde och ingen måste ha färdiga svar. Ingen blir någonsin helt färdig och det är som det ska, som poeten Tranströmer skriver.
Genom arbetet i barngrupper, konfirmationsundervisning, möten med högstadie- och gymnasieelever och familjer i olika aktiviteter skapas det en naturlig variation som släpper fram kreativiteten i det team av kollegor som delar samma engagemang.
Under 2024 åkte vi från Kalix församling ner till en stor kristen ungdomsfestival i Ungern. Världen öppnade sig för ungdomarna från Kalix. Nya vänskapsband knöts, kulturer möttes, språk blandades – och mitt i allt fick de upptäcka att de hör ihop med något större än sig själva.
Församlingspedagogutbildning
Utbildningen till församlingspedagog ger mig fler verktyg att förena teologi och pedagogik i praktiken. På utbildningen gör vi en portfolio om vår grundläggande syn på arbetet.
Vi får funderar över våra tankar och värderingar. Den pedagogiska delen handlar om hur vi ser på människor, samhälle och lärande.
Den teologiska delen handlar om hur jag förstår Gud, Bibeln, församlingen och sakramenten. Församlingspedagogik handlar bland annat om att bygga broar, skapa möten, ge livsmod, sprida Guds kärlek och göra tron levande tillsammans.
Det finns många olika möjligheter att göra detta. Kanske genom att bygga en tidsmaskin tillsammans med barnen.
Håll utkik på församlingens sociala medier.
Om du längtar efter ett yrke där tro, pedagogik och kreativitet möts, kanske församlingspedagog är något för dig. Kyrkan behöver människor som bär hoppet vidare. Jag kan varmt rekommendera det.
Att bli församlingspedagog
För att bli församlingspedagog behöver du en fackutbildning från universitet/högskola, eller en fackutbildning från folkhögskola kompletterad med utbildning från universitet/högskola eller arbetslivserfarenhet från församling inom barn och ungdom kompletterad med utbildning från universitet/högskola.
Det krävs också att du genomför stiftsförlagda utbildningsmoment. Du tar själv kontakt med det stift du tillhör, arbetar i, eller avser att söka tjänst i.
Därefter följer pastoralteologiska studier vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
För att bli församlingspedagog krävs från och med hösten 2020
• en lärarexamen omfattande lägst 180 hp eller
• en högskoleexamen som motsvarar lägst kandidatexamen 180 hp med minst 90 hp pedagogik/didaktik/utbildningsvetenskap eller
• en fritidsledarutbildning från folkhögskola kompletterad med utbildning från universitet/högskola enligt behörighetsregler eller
• arbetslivserfarenhet från församling inom barn och ungdom kompletterad med utbildning från universitet/högskola enligt behörighetsregler.
Info om utbildningen https://www.svenskakyrkan.se/utbildningsinstitutet/forsamlingspedagog-23
Några tankar längs vandringen
Orden om frihet stod där på en enkel träskylt vid stigen nära Vadstena pilgrimscentrum. Jag tog ett foto på orden, och lät stegen föra mig vidare. Vättern låg spegelblank, stor och tyst, som om den ville ge mig ännu mer utrymme. Vassen dansade långsamt i vinden, som en viskning från något större. Det var just det jag behövde – frihetens blåst mot mina kinder, horisonter som öppnade sig, inre rum som vidgades.
Längs den fyra kilometer långa leden mötte jag flera skyltar. Varje ord – frihet, enkelhet, tystnad, bekymmerslöshet, långsamhet, andlighet, delande – blev som sanningar, kraftord som ville förstärka. Men det var för mycket att bära allt på en gång. Jag valde ett ord att meditera med. Det var lagom just då.
(Lagom – ett ord jag älskar. Det finns liknande på finska, men inget som bär samma vila, samma tyngdlösa tyngd.)
FRIHET
Längtar du efter frihet? Det är ett gott tecken.
Det betyder att du insett att du är bunden.
För någon är frihet att kunna välja vad som helst
bland tusen möjligheter.
För någon annan är frihet att kunna välja det goda
bland tusen möjligheter.
Men det finns något vi människor inte kan befrias från,
nämligen friheten själv.
Vi kommer inte undan den. Vad vi än står i, var vi än är.
vad som än drabbar oss - Valet finns där.
Vad gör jag med det som livet ger mig?
Vad vill du bli fri från?
Vad vill du befrias till?
Joitakin ajatuksia vaelluksen varrelta
Luin sanat vapaudesta yksinkertaisessa puukyltissä polun varrella, lähellä Vadstenan pyhiinvaelluskeskusta. Otin valokuvan sanoista ja askelsin eteenpäin. Vättern-järvi lepäsi peilityynenä, suurena ja hiljaisena – aivan kuin se olisi halunnut antaa ajatuksilleni enemmän tilaa. Kaislikko tanssi hitaasti tuulessa, kuin kuiskaus jostain suuremmasta. Se oli juuri sitä, mitä tarvitsin – vapauden tuulahdusta poskillani, avautuvaa horisonttia ja yhteyttä sisimpääni.
Neljä kilometriä pitkän reitin varrella vastaa tuli lisää kylttejä. Jokainen sana – vapaus, yksinkertaisuus, hiljaisuus, huolettomuus, hitaus, hengellisyys, jakaminen – olivat kuin totuuksia, vahvistavia voimasanoja. Mutta kaikki sanat ja tekstit samalla kertaa olivat minulle aivan liikaa. Valitsin yhden sanan. Se riitti. Se oli lagom.
(Lagom – sana jota rakastan. Suomesta löytyy samankaltaisia sanoja, mutta ei yhtäkään, joka kantaisi samaa levollisuutta, samaa painotonta painoa.)
VAPAUS
Kaipaatko vapautta? Se on hyvä merkki.
Se tarkoittaa, että olet oivaltanut olevasi sidottu.
Jollekin vapaus on sitä, että voi valita mitä tahansa
tuhansien mahdollisuuksien joukosta.
Toiselle vapaus on sitä, että voi valita hyvän
tuhansien mahdollisuuksien joukosta.
Mutta on jotain, josta me ihmiset emme voi vapautua –
nimittäin vapaudesta itsestään.
Emme pääse sitä pakoon. Missä ikinä olemme,
mitä ikinä kohtaamme – alinta on aina läsnä.
Mitä teen sillä, mitä elämä minulle antaa?
Mistä haluat vapautua?
Mihin haluat vapautua?
Pilgrimsvandring
Att lämna det vardagliga.
Att leva enkelt.
Att vandra.
Att se fågeln lyfta mot himlen, höra vattnet sjunga i bäcken.
Att andas ut oro, andas in stillhet.
Att sortera tankar, möta sitt inre, be – kanske till Gud man bara anat, men aldrig riktigt vågat tro på.
Det är befrielse. En vandring i det inre och yttre, som man vill gärna dela tankar om.
Och du behöver inte resa långt! Att utforska det nära kan vara nyckeln till ro.
En väg till mer balans bortom ekorrhjulets snurr i vardagen. När jag var fem år gammal packade min mamma russin och saft i en alldeles för stor väska. Jag gav mig ut – till skogen intill. Först följde jag stigen, men snart vek jag av. Bland tallar och blåbär fann jag en myrstack. Där satt jag bredvid och pratade med myrorna. Jag kände mig rik. Mina vänner var små, bruna varelser, och några ”följde mig” hem till trappan.
I Kalix är växt- och djurriket relativt nära. Varför är det viktigt att vistas i naturen? Vi vuxna behöver förstå att barn behöver kontakt med naturen. För att relationen till det skapade är grundläggande villkor för livet. Vi hör ihop – myran, barnet, trädet, vinden.
Och vi, som har friheten, kan välja: att vårda eller förstöra.
Erfarenhet om ömsesidighet kan börja med en myra.
Och därifrån växa till vördnad för allt levande.
Pyhiinvaellus
Arki jää taakse.
Elämä onkin yksinkertaisempaa.
Vaellusta.
Linnut lentävät taivaalla, puro pulputtaa kivien lomassa.
Saa hengittää ulos huolensa ja hengittää sisään rauhaa.
Voi antaa ajatusten tulla, kohdata sisimpänsä, rukoilla Jumalaa, jonka olemassaolon on ehkä vain aavistanut, muttei koskaan uskaltanut todella uskoa todeksi.
Se on vapauttavaa. Vaellus ulkoisissa puitteissa, maastossa vie myös tutkimaan omaa sisäistä maailmaa. Ja tuo halun jakaa ajatuksia elämästä.
Onneksi sinun ei tarvitse matkustaa kauas. Jo aivan läheltä voi löytyä kaipaamasi ympäristö.
Ympäristö joka tasapainottaa ja irrottaa otetta arjen oravanpyörästä. Kun olin viisivuotias, äitini pakkasi minulle rusinoita ja mehua aivan liian suureen laukkuun. Lähdin retkelle – läheiseen metsään. Aluksi seurasin polkua, mutta pian poikkesin sivuun. Mäntyjen ja mustikoiden keskeltä löysin muurahaispesän. Istuin siinä lähellä. Juttelin muurahaisille. Tunsin itseni rikkaaksi. Ystäväni olivat pieniä, ruskeita – ja jotkut ”seurasivat” minua kotiin portaille asti.
Meidän aikuisten on tärkeää ymmärtää, että lapset tarvitsevat hyviä luontokokemuksia.
Kalixissa kasvi- ja eläinkunta ovat lähellä. Miksi luontokokemukset ovat niin tärkeitä?
Koska terve suhde luontoon on perusta, elinehto.
Me kuulumme yhteen – muurahainen, lapsi, puu, tuuli.
Me ihmiset, joille on annettu vapaus, voimme valita: hoitaa tai tuhota.
Kokemus vuorovaikutuksesta voi alkaa muurahaisesta, ja siitä voi kasvaa kunnioitus kaikkea elävää kohtaan.
Du vet väl om att det är kyrkoval den 21 september?
Då finns möjlighet för dig som har rösträtt att rösta i val till Kyrkofullmäktige i Kalix församling, Stiftsfullmäktige i Luleå stift samt Kyrkomötet i Trossamfundet Svenska kyrkan.
16 år fyllda för att rösta i kyrkovalet
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av människors engagemang. Alla är välkomna att vara med, ta initiativ och dela ansvar. I kyrkovalet har Svenska kyrkans medlemmar möjlighet att rösta på de grupper och personer som ska besluta om frågor som påverkar kyrkans verksamhet och framtid.
När är kyrkovalet?
Söndag den 21 september 2025 är det kyrkoval. I Svenska kyrkan är det val vart fjärde år och alltid den tredje söndagen i september.
Du kan förtidsrösta fr o m den 8 september 2025.
Vad väljer jag till?
I kyrkovalet väljer du de personer som ska få förtroendet att styra kyrkan de kommande fyra åren. Direkta val sker till kyrkofullmäktige i församlingen eller i pastoratet, till stiftsfullmäktige i stiftet och till kyrkomötet på den nationella nivån.
Vem får rösta?
För att du ska få rösta ska du senast på valdagen fylla 16 år, du ska vara medlem i Svenska kyrkan och vara kyrkobokförd i en församling i Sverige den 15 augusti då röstlängden blivit fastställd.
Hur många är röstberättigade?
Cirka 4,9 miljoner av Svenska kyrkans medlemmar är röstberättigade. I kyrkovalet 2021 röstade 900 753 medlemmar, vilket motsvarar 18,4% vilket är det näst högsta antalet röstande sen 1930-talet.
Vad röstar jag på?
De grupper som deltar i kyrkovalet kallas för nomineringsgrupper. Det är sammanslutningar och intressegrupper formade för att delta i kyrkovalet. På kyrkovalets webbplats www.svenskakyrkan.se/kyrkoval kommer du före valdagen att kunna se vilka grupperna och kandidaterna är.
I Kalix församling ställer följande nomineringsgrupper upp i val till kyrkofullmäktige:
Arbetarepartiet socialdemokraterna, Centerpartiet, Kyrkans vänner och Sverigedemokraterna.
När kommer röstkorten?
De röstberättigade får sitt röstkort omkring den 3 september. På röstkortet finns uppgifter om vilken vallokal du ska rösta i och vilka val du har rätt att rösta till. Du hittar information om tider och lokaler för förtidsröstning i tabellen.
Hur gör jag för att rösta?
Den 21 september 2025 har alla vallokaler öppet minst klockan 18–20, i regel har vallokalerna öppet i minst sex timmar på valdagen. Information om öppettider och lokaler finns på röstkortet.
Du kan förtidsrösta i samtliga röstningslokaler i hela landet, 8-21 september 2025. Det är också möjligt att förtidsrösta genom brevröstning. För att förtidsrösta behövs röstkortet.
På församlingsexpeditionerna hittar du information om röstmottagningsställen, öppettider och material för brevröstning. För den som blir förhindrad att besöka vallokalen är budröstning möjlig.
Är det möjligt att personrösta?
Ja, på valsedeln kan du markera upp till tre personer som du helst vill se valda.
När presenteras valresultatet?
När vallokalerna stänger görs direkt en preliminär röstsammanräkning. Allt eftersom de preliminära resultaten blir klara presenteras de på www.svenskakyrkan.se/kyrkoval. Ansvaret för den slutliga rösträkningen har stiften.
På valdagen:
När du vill rösta på valdagen, se på röstkortet vilken lokal du kan rösta i.
Var hittar jag mer information?
Se www.svenskakyrkan.se/kyrkoval och på röstkortet.
Kom ihåg!
Ta med ditt röstkort och din legitimation när du ska rösta.
Tiedäthän, että 21. syyskuuta on kirkollisvaalit?
Silloin kaikilla äänioikeutetuilla on mahdollisuus äänestää Kalixin seurakunnan kirkkovaltuustoon, Luulajan hiippakunnan hiippakuntavaltuustoon sekä kirkolliskokoukseen.
16 vuotta täyttäneillä oikeus äänestää kirkollisvaaleissa
Ruotsin kirkko on demokraattinen ja riippuvainen ihmisten osallistumisesta. Kaikki ovat tervetulleita mukaan, olla aloitteentekijänä ja jakaa vastuuta. Kirkollisvaaleissa Ruotsin kirkon jäsenillä on mahdollisuus äänestää ryhmiä ja henkilöitä, jotka tulevat tekemään päätöksiä koskien kirkon toimintaa ja tulevaisuutta.
Milloin on kirkollisvaalit?
Ruotsin kirkossa järjestetään vaalit joka neljäs vuosi ja aina syyskuun kolmantena sunnuntaina. Voit äänestää ennakkoon 8. syyskuuta 2025 alkaen.
Mitä valitsen?
Kirkollisvaaleissa valitset henkilöitä, jotka saavat luottamuksesi ohjata kirkkoa tulevat neljä vuotta. Suoravaaleilla valitaan seurakunnan kirkollisvaltuustoon, hiippakuntavaltuustoon tai kansallisen tason kirkolliskokoukseen.
Kuka saa äänestää?
Saadaksesi äänestää sinun tulee täyttää 16 vuotta viimeistään vaalipäivänä, olla Ruotsin kirkon jäsen ja olla kirjoilla Ruotsissa sijaitsevassa seurakunnassa 15. elokuuta, jolloin äänestyslista on päätetty.
Kuinka monta on äänioikeutettua?
Noin 4,9 miljoonaa Ruotsin kirkon jäsentä on äänioikeutettuja. Kirkollisvaaleissa 2021 äänesti 900 753 jäsentä, mikä vastaa 18,4 %, joka on toiseksi korkein äänestysprosentti 1930-luvun jälkeen.
Ketä äänestän?
Kirkollisvaaleissa mukana olevia ryhmiä kutsutaan nimitysryhmiksi. Ne ovat yhdistyksiä ja intressiryhmiä, jotka on muodostettu osallistumaan kirkollisvaaleihin. Kirkollisvaalien verkkosivuilta www.svenskakyrkan.se/kyrkoval voit ennen vaalipäivää nähdä, mitkä ryhmät ja ehdokkaat ovat mukana.
Kalixin seurakunnassa kirkkovaltuuston vaaleissa asettuvat ehdolle seuraavat nimitysryhmät:
Arbetarepartiet socialdemokraterna (Työväenpuolue sosiaalidemokraatit), Centerpartiet (Keskustapuolue), Kyrkans vänner (Kirkon ystävät) ja Sverigedemokraterna (Ruotsin demokraatit).
Milloin äänestykortti tulee?
Äänioikeutetut saavat äänestyskortin 3. syyskuuta paikkeilla. Äänestyskortissa on tiedot äänestyspaikasta ja missä vaaleissa sinulla on oikeus äänestää. Ennakkoäänestyksen ajankohdat ja paikat löytyvät taulukosta.
Mitä teen äänestääkseni?
21. syyskuuta 2025 ovat kaikki vaalihuoneistot auki vähintään klo 18-20. Pääsääntöisesti vaalihuoneistot ovat auki vaalipäivänä vähintään kuusi tuntia. Tietoa aukioloajoista ja äänestyspaikoista löydät äänestyskortista.
Voit äänestää ennakkoon kaikissa äänestyspaikoissa koko maassa 8-21. syyskuuta 2025.
Kirjeäänestys etukäteen on mahdollista. Etukäteisäänestykseen tarvitset äänestyskortin mukaasi. Kirkkoherranvirastosta löytyy tietoa äänten vastaanottopaikoista ja aukioloajoista sekä kirjeäänestyspaketteja.
Kirkkoherranvirastosta löydät tietoa äänten vastaanottopaikoista, aukioloajoista sekä kirjeäänestyspaketteja
Onko mahdollista henkilöäänestää?
Kyllä, äänestyslipussa voit merkitä enintään kolme henkilöä, jotka haluat mieluiten valituiksi.
Milloin vaalitulos julkaistaan?
Kun vaalihuoneistot sulkeutuvat, suoritetaan välitön alustava ääntenlaskenta.
Kun alustava tulos on valmis julkistetaan se www.svenskakyrkan.se/kyrkoval - sivulla. Hiippakunnalla on vastuu lopullisesta ääntenlaskennasta.
Vaalipäivänä:
Jos haluat äänestää vaalipäivänä, katso äänestyskortista, missä on äänestyspaikkasi.
Mistä löydän lisätietoa?
Löydät sitä sekä sivustolta www.svenskakyrkan.se/kyrkoval että äänestyskortistasi.
Muista!
Ota äänestyskorttisi ja henkilöllisyystodistuksesi mukaasi tullessasi äänestämään.
Siv Norrbin, Anette Wernersson, Viktoria Wikström
Saknas på bilden Håkan Nyman
Mitten Marianne Morin, Mona Sundqvist, Marianne Salometsä, Helena Laestadius,
Främre raden Vappu Vuokila-Pönkkö, Britt-Inger Nordström, Lotten Olofsson Lundegren
Socialdemokraterna
I Svenska kyrkan och Kalix församling vill vi socialdemokrater arbeta för en:
Öppen folkkyrka. Vi vill ha en nära och öppen folkkyrka som ska ge hopp, ljus och möta människan genom hela livet i glädje men även i sorg. Kyrkan ska stå upp mot rasism, religionsförtryck och kvinnoprästmotstånd.
En kristen tro verkar för kärlek till dina medmänniskor. Kyrkan ska stå för demokratiska och mänskliga värden. Alla har lika värde och vi jobbar aktivt med med HBTQI frågor.
Kyrkans har en viktig roll i civilsamhället. Kyrkan ska finnas i vårt civilsamhälle och finnas i alla medier. Samarbete med den offentliga sektorn är starkt.
Kyrkan är ett föredöme som arbetsgivare med ett gott ledarskap, en god arbetsmiljö som bygger på tillit och delaktighet. Jämställdhet är en viktig del i kyrkans arbete och kompetensutveckling ses som en god investering.
En socialt hållbar folkkyrka, det sociala engagemanget i kyrkan ska vara tydligt i en tid av oro och tilltagande psykisk ohälsa. Motverka ensamhet och social isolering. Ska finnas i alla byar.
Avgiftsfria verksamheter för barn och unga. Det ska finnas ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv i kyrkans verksamhet. Ett rikt kulturliv ska sprida hopp och glädje i verksamheten, Kulturen är en viktig del i kyrkans verksamhet. Kulturen ska både skapa engagemang och sprida glädje och gemenskap för alla åldrar.
Sjukhuskyrkans verksamhet ska vara en viktig del för att möta människor i kris. Diakonernas arbete stärks och är betydelsefullt för kyrkans arbete.
Internationellt och nationellt hjälparbete ska stärkas och utvecklas. Kyrkan ska vara en motkraft till auktoritära krafter och verka för fred.
Ett gott förvaltarskap för vårt kulturarv, Vi vill bevara, förvalta och visa upp kyrkans kulturarv som inventarier, konst, byggnader och kyrkogårdar.
Vi värnar klimat och miljö tillsammans och kyrkan har ett aktivt ansvar i det arbetet. Skogsförvaltningen ska vara hållbar och respektera naturvärden med ett certifierat skogsbruk. De globala hållbarhetsmålen 2030 ska vara vägledande i allt arbete.
1.Helena Laestadius, Sangis
2.Bertil Sundqvist, Kalix
3.Viktoria Wikström, Kalix
4.Tom Johansson, Kalix
5.Anette Wernersson, Bondersbyn
6.Marianne Morin, Kalix
7.Bernt Sturk, Kalix
8.Mona Sundqvist, Kalix
9.Lotten Olofsson Lundegren, Storön
10.Roine Brunnberg, Innanbäcken
11.Marlene Henricsson, Kalix
12.Margareta Vikman, Kalix
13.Håkan Nyman, Kalix
14.Siv Norrbin, Kalix
15.Britt-Inger Nordström, Kalix
16.Cecilia Lindgren Parviainen, Kalix
17.Sivert Holmberg, Kalix
18.Vappu Vuokila-Pönkkö, Kalix
19. Marianne Salometsä, Kalix
Främre raden: Annie Marie Morin Eriksson, Mona Isaksson
Saknas på bilden: Erik Lindberg, Rose-Marie Lundmark
Centerpartiet
En öppen folkkyrka - tillgänglig för alla
Vi arbetar för att:
Kyrkan ska vara en plats där alla människor känner sig välkomna och få växa som människor.
Stödja ett rikt och varierat gudstjänst och musikliv i hela församlingen.
Kyrkans kulturliv ska värnas och utvecklas, våra kyrkor hållas öppna och tillgängliga så mycket som möjligt. Musik, körverksamhet samt övrig kultur berikar församlingslivet och är en källa till glädje och gemenskap.
Förvalta kyrkans tillgångar och den kyrkliga verksamheten med omsorg.
Stödja våra stiftelse- och föreningskyrkor samt bönhusen.
Främja barn- och ungdomsaktiviteter och konfirmation.
1.Annie-Marie Morin Eriksson, Kalix
2.Erik Lindberg, Bodträsk
3.Henrik Eriksson, Kalix
4.Mona Isaksson, Lilla Lappträsk
5.Erik Andersson, Korpikå
6.Rose-Marie Lundmark, Kalix
Främre raden: Kristina Karlsson, Bertil Sandström
Sverigedemokraterna
Sverigedemokrater i Svenska kyrkan vill att vår församling ska vara stolt över att vara kristen, oavsett ursprung och nationalitet. I ett splittrat mångkulturellt samhälle och en orolig värld, även på vår lokala nivå, ska Svenska kyrkan vara en garant för kristna värderingar och vår kristna och svenska traditioner. För oss är till exempel skolavslutningar i kyrkan en självklarhet.
Församlingens uppdrag är först och främst att stå upp för sin kristna tro, inte syssla med aktivism. Detta kommer vi inte kompromissa om. Vi vill inte se till exempel klimatextremism, politiska flaggor, samt månggifte.
I ett samhälle där psykisk ohälsa och ensamhet ökar, framför allt bland unga och äldre, och i tider av krig i vårt närområde, ska församlingen vara ett starkt stöd och trygghet för alla människor som söker det. Vi ska ta hand om våra svaga i samhället.
Vår församling äger våra mest värdefulla kulturarv i form av exempelvis våra kyrkor. Dessa ska underhållas, bevaras och användas. Vi vill att dessa ska vara levande mötesplatser, och inte enbart administrera ytor.
Vi vill också satsa på barnfamiljer och ha en församling där både barn, ungdomar och föräldrar känner sig välkomna och delaktiga. Genom att erbjuda en bredd av aktiviteter skapar vi en gemenskap. Vi vill att det ska få växa upp i en församling som är närvarande och engagerad.
Vi vill inte se islam i våra kyrkor, utan istället ska församlingen vara offensiv ute i samhället och möta människor.
Vi ska fortsätta värna om vår Svenska kristna tro och tradition.
1.Robert Sandström, Sangis
2.Bertil Sandström, Kalix
3.Thomas Bergman, Kalix
4.Jan-Ove Andersson, Kalix
5.Kristina Karlsson, Kalix
Främre raden Kristina Persson, Jessica Nilsson Nyström
Kyrkans Vänner i Kalix församling
Partipolitiskt oberoende
Vi vill att kyrkan ska:
Ledas partipolitiskt oberoende, av personer med engagemang, insyn och förståelse.
Möta församlingsbor i de sammanhang där människor finns.
Verka för bredare medverkan och inflytande i Gudstjänster och församlingsarbete.
Vara en aktiv och naturlig del i samhället och det dagliga livet.
Finnas med vid sorgearbete, kriser och katastrofer.
Möta nutiden utan att tappa bort tro och tradition.
Samarbeta med olika samfund och aktörer i samhället.
Vara en arbetsgivare med god gemenskap och trivsel samt ta tillvara på allas kompetens.
Generöst satsa på barn- ungdoms- och körverksamhet och fortsätta utveckla.
Arbetet med konfirmandundervisning och skola – livskunskap.
Kyrkans Vänner i Kalix församling
1.Mariana Andersson, Börjelsbyn
2.Viktor Forslund, Djuptjärn
3.Jessica Nilsson Nyström, Bredviken
4.Anna Waller, Kalix-Nyborg
5.Kristina Persson, Siknäs
Kyrkan är alltid i rörelse
När Lennart prästvigdes var han 27 år gammal, han hade gått skola, haft olika sommarjobb, läst teologi i Uppsala och bott i Grekland under ett år. Plötsligt skulle han möta människor som befann sig i livsituationer som han aldrig upplevt själv. Det var en utmaning för en ung man. Idag, 45 år senare, arbetar han ännu som präst och känner inget behov av att sluta, inte än, för han vill fortsätta vara med där det händer.
-Kyrkan har alltid varit i förändring, det är så den har kunnat finnas med i 2000 år, konstaterar Lennart.
Under 70-talet var ledordet tillsammans. I skolan bildades det elevråd, man hade grupparbeten och Jan Carlzon på SAS rev pyramider. FNL-rörelsen och Folket i bild/Kulturfront stöpte om samhällspolitiken och även kyrkan fick ett mer vardagsnära språk. Fredsrörelsen inspirerade många unga kristna. Kyrkomusiken förändrades, den blev mer lovsångsburen än psalmburen.
-Mitt minne är att det fanns Bibelkörer och vi sjöng mer tillsammans än vad vi gör idag. Kyrkan var samhällsengagerad/involverad i samhället på ett mer påtagligt sätt, det kunde vara folkmusiksmässor, dansbandsmässor och mässor för Nicaragua bara för att ge några exempel. Vi sökte nya uttryck, berättar Lennart.
Ständig förnyelse
Bara under de år som han varit verksam har det kommit nya handböcker, nya gudstjänstordningar, ny Bibelöversättning år 2000 och med det en ny Fader vår och just nu testas ett antal nya psalmer. Men det är inte bara orden som förändrats.
Lennart tittar ut och betraktar sitt liv i kyrkans tjänst.
När han började sin prästbana dominerades kyrkan av män, de var ordförande i kyrkoråd och fullmäktige, samtliga biskopar var män. Kvinnors roll började så sakteliga att förändras, det var inte bara att fixa kyrkkaffet. I kyrkbänkarna satt kvinnorna vid sidan av männen. När Christina Odenberg blev Sveriges första kvinnliga biskop 1997 var det en stor händelse, idag har vi sex kvinnliga biskopar. Kyrkans kvinnor har tagit plats i beslutande rum och männen sitter inte längre jämte kvinnorna i kyrkbänkarna.
-Var finns männen? Är de bara intresserade av att finnas med om det är frågan om makt, frågar Lennart lite provokativt.
Pendeln svänger
Från att vara tillsammans har pendeln svängt till en mer individualistisk trend i samhället. Förr var det vanligt med dop i samband med söndagens gudstjänst. Församlingen är en gemenskap, ett hem i vilket vi delar vår tro. Ett dop efter gudstjänsten betydde att alla blev inbjudna att dela dopets glädje. Idag har dopet blivit en familjeangelägenhet och numera ska varje kyrklig handling anpassas så att den får ett unikt individuellt uttryck, vigseln är inte så mycket en gudstjänst som en upptakt till fest.
Fast Lennart tycker sig se att pendeln är på väg att svänga igen. Hans dotter arbetar i Täby kyrka och där fylls konfalägren med ungdomar samma dag som inbjudan går ut. Allt fler unga killar söker sig till kyrkan, fler ungdomar avstår från att dricka alkohol och att ha kortare relationer. Han hoppas att kyrkan kan bli en plats som ger stöttning och utrymme för ungdomar att utforska både sig själva och sitt sammanhang utan att känna att de måste prestera för att bli godkända.
-Vi behöver komma ihåg att vi inte bara arbetar för våra föräldrars generation utan även för våra barn och barnbarn när vi tar ut riktningen för framtiden. Låt oss göra det tillsammans med dem, avslutar Lennart.
Kör och musik
Per-Anders Burman musiker och musikpedagog och Britt-Inger Burman kantor och körledare startar upp Kalix församlings musikskola.
• I kyrkans musikskola lär du dig sjunga, spela klaviatur med noter, melodi, ackord och på gehör.
• Med sång och musik så mår man bra. Har man kul med kompisar och lär för livet.
• Med sång och musik får man ett intresse som både är en fritidssysselsättning, ge förkunskaper för musikstudier i framtiden och det kan även leda till jobb i framtiden.
• Du får möjlighet att uppträda inför andra och få scenvana under trygga förhållanden i Kalix församling.
Mer information om uppstarten i september kommer i Kalixguiden.
Anmäl dig till Kalix församlings musikskola
Sång och musik hör ihop. De som medverkar i kör har
förtur till musikundervisningen av den anledningen.
Det finns sex platser per grupp. Samåk gärna!
Du anmäler genom att klicka på länken
Level 1: Torsdagar åk 1-3 kl.17.00-17.40 • Level 2: Torsdagar åk 4-6 kl.17.40-18.20
Undervisningen är kostnadsfri, du ska vara medlem i Svenska kyrkan och ha ett instrument hemma för träning t.ex. piano, digitalpiano eller synth. Precis som med vissa sporter behöves personlig utrustning.
Du är varmt välkommen!
Sjung i kör i Kalix församling!
Kalix Barnkör
5-6 år/åk 1-2
Onsdagar kl. 18.00-18.40. V. 39
Musicalix
åk 3-6
Onsdagar kl. 19.00. V. 39
PLATS: Kalix församlingsgård
Ungdomskören Vocalix
Högstadie- och gymnasieelever
Torsdagar kl. 19.00
Britt-Inger, Körverksamhet
Per-Anders, Musikskolan
Livets mellanrum
Det är orden och bokstäverna som får uppmärksamheten i en text, det är bokstäverna som är texten. Mellan orden är mellanrummen som oviktig tomhet. Men om de inte fanns såskulledetblisvårtattförståtexten. Utan dem blir det svårt att se och läsa.
Också livet har sina mellanrum, stunder när inget särskilt händer. Såhär i höstens tid vill jag använda några av mitt livs mellanrum till att tänka på allt som växt under sommaren av bär och frukt, spannmål och grönsaker. Jag vill tacka och be för alla jordbrukare, alla som på något sätt arbetar med mat, även de som sköter transporter och affärer. Jag vill tacka Gud som ger regn och sol. Och jag vill tacka för att jag ännu aldrig behövt gå hungrig.
William Shakespeare skrev
O Herre som ger mig liv, låna mig ett hjärta fullt av tacksamhet.
Bönboken Tradition och liv s 315.
Ny kontraktsprost
I Luleå stift finns det sex kontraktsprostar som arbetar nära biskop Åsa Nyström och är en del av Luleå stifts ledning. När en ny kontraktsprost ska utses får prästerna och diakonerna i kontraktet lämna in sina förslag på vem de vill ha. För Norra Norrbottens kontrakt valde biskopen att utse Hanna Johnselius till kontraktsprost. Den 1 september kliver hon in i den rollen för Norra Norrbottens kontrakt vilket omfattar Kiruna pastorat, Gällivare, Pajala, Överkalix, Övertorneå, Haparanda och Kalix församlingar.
I uppdraget ingår bland annat att arrangera fördjupningsdagar för präster och diakoner. Kontraktsprostar träffas en gång i månaden via Teams och har en eller två fysiska träffar per år.
- Det är en grupp med godhjärtade kollegor som möts med en öppenhet och respekt för varandra. Jag ser fram emot att få vara en del i ett större sammanhang och att få arbeta med biskopen, kyrkoherdar och kontraktsprostar med fokus på framtiden för Luleå stift, säger Hanna Johnselius.
Några av sommarens
köraktiviteter!
Dagen innan alla helgons dag, fredagen den 31/10 planerar vi en stämningsfull dag i gemenskap.
Ni är då välkomna till Töre kyrkogård och Skogskyrkogården i Kalix.
Mer information kommer, håll utkik efter våra annonser.
Alla helgons dag
Foto Kristina Nyström
Begravningsverksamheten
Asfaltering tillgänglighet vattenkar
Vi fortsätter att förbättra tillgängligheten till servicestationerna men även att ersätta äldre ställningar med den nya modell som finns på drygt hälften av serviceplatserna.
Äldre stationer har ofta gräs fram till vattenkaret vilket försvårar för många människor då det blir blött och halt i gräset intill. Vi väljer därför att asfaltera anslutningar där det tidigare funnits gräs. Arbetet med utbyte fortsätter ytterligare något år.
Ljuständning
Vill ni att vi tänder ljus på graven? Ring oss eller kom in till oss på Silva.
Ljustrean 260 kr - Tre stycken 70h gravljus med lock tänds på graven. Tändning allhelgona, 1:a advent och jul. Vi tillhandahåller ljus och tändning men ingen brinngaranti.
I månadsskiftet augusti – september började vi plantera ljung men det kan fortfarande gå att beställa, hör av er så snart som möjligt.
Ljung 260kr - Tre stycken ljung planteras på graven. Vattning ingår inte.
Öppettider på Silvas expedition 7:00-15:00. Telefon: 0923-698 50
Att närvara eller inte närvara vid gravsättning
Oavsett om gravsättningen sker med kista eller urna så behöver efterlevande ta beslut om hur de ska göra.
Valen är få, närvara eller inte men skälen kan variera mycket och vi hör att det inte alltid är enkla beslut. För de som gravsätts i minneslund finns ingen valmöjlighet för att vara med. Många har genom åren sammanblandat begreppen Askgravlund och Minneslund där skillnaden är liten men väsentlig. Vid Askgravlund kan anhöriga närvara vid gravsättning och namn kan sättas upp över de gravsatta på en gemensam plats. Vid Minneslund sker gravsättning anonymt utan närvarande och utan namn över de gravsatta.
När gravsättning görs väljer några att inte närvara medan andra väljer att vara med. Några tycker att det är påfrestande att närvara när kistan sänks ned och vill undvika det medan andra vill följa med och uppleva sänkningen. Det finns många rätt och fel, jag menar att det som är rätt för den ena kan upplevas fel för den andra men generellt finns det olika skäl varför anhöriga tar olika beslut.
Vi hör ibland att några väljer att inte närvara vid gravsättning av omsorg om den närmaste som kanske av hälsoskäl inte kan närvar och då vill man inte ”svika” denne. Ibland har tiden gått så långt att man upplever att det blir en ny sorgeprocess att gå till en urnsättning och därför väljer bort den.
Av de som väljer att närvara vill några samlas vid platsen för gravsättning medan andra vill promenera från urnförvaringen till gravplatsen.
Promenadstråk till Urnlunden
För dem som vill följa urnan har vi anlagt en promenadväg som underlättar tillgängligheten mellan urnförvaringen i Silva och Urnlunden på Skogskyrkogården.
Sträckan är ca 200 m och löper från entrén vid Silva söderut genom ett angränsande gravkvarter och därefter ett mindre skogsparti innan man når Urnlundens smyckningsplats.
Ett skåp
För de som gravsätts i den nya avdelningen av Urnlunden har nu namnskåpet kommit på plats.
Det startade med att den sjungande snickaren Erling Lundbäck fick uppdraget att bygga ”nåt” och det ska väl inte behövas fler än en person för att bygga ett skåp?
Men sen ska en människa leverera och vispa ihop färgnyansen, nån leverera byggmaterial av trä, nån klippa och bocka takplåten, nån monterar spotbelysning med eldragning, nån montera glasruta. Någon har konstruerat en namntavla av rostfritt stål som är skjutbar i sidled och nån har gjort gängade hål för att fästa namnbrickor på. Någon har gjort namnbrickorna av trä och nån graverat dem och nån monterat dem. Nån tog traktorn och lyfte skåpet på plats, på ett svetsat fundament som nån hade gjort och ytterligare nån annan monterat.
Vad fint att nån behövs, 10 företag i Kalix med 18 personer som delar i ett sammanhang.
Tack och förlåt
På morgon när det här skrivs läser jag i en dagstidning att sommaren 2025 varit den extremaste på 100 år. Tack till all personal som under den sommaren gjort sitt bästa för att hjälpa alla de människor som behövt hjälp med gravskötsel. Ni har under påfrestande förhållanden som vi vanligen inte har, svettats mer än vanligt och som arbetsgivare är vi tacksamma över det arbete ni gjort.
Vi har fått nya erfarenheter som vi inte vet om vi får nytta av men vi har noterat att de mest utsatta planteringslådorna har torkat ur mer än vi anat och vi har fått insikt över behovet av stödvattning pga hettan även på natten. Förlåt till er besökare om vi inte levt upp till era förväntningar, om bevattning varit igång på olämpliga tider, om gräsmattor varit bruna etc men nästa sommar har vi den erfarenhet av extremt varmt väder vi saknade i år.
Sommarblommor tas bort
Vi uppger inget datum eller vecka då det finns så många faktorer det hänger samman med. Det finns frostnätter att ta hänsyn till och det kan skilja två veckor mellan olika kyrkogårdar när sommarblommor tas bort. Av erfarenhet vet vi att frostnätter oftast inträffar först på Morjärv kyrkogård. Skogskyrkogården har ett låglänt område i norrsluttning som ofta tidigt har frost som påverkar blommorna. Det är inte bara temperatur som påverkar utan olika arter är ”färdiga” olika tidigt vilket också påverkar, vilket gör att personalen inte lämnar några växter på en gravplats när vissa är dåliga medan några är fortfarande fina. När sommaren är över är det dags, även om vissa växter fortfarande kunnat stå någon dag till.
Bevattning kan ha varit igång på olämpliga tider på grund av den varma sommaren.
Sommarjobb på Kyrkogårdsförvaltningen
I kyla och hetta, i regn och solsken har sommarjobbarna knogat på. De har rensat ogräs, planterat blommor, vattnat, klippt, trimmat, målat, blåst och räfsat på våra kyrkogårdar och parker.
En del har jobbat sin första sommar hos oss, andra har återkommit under flera år. Det gör oss extra stolta när de väljer att komma tillbaka!
På frågan vad som lockade med jobbet som *Kyrkogårdsarbetare” svarade flera att de uppskattar att jobba utomhus, att få jobba med kroppen, att det är” bra betalt” och en fin gemenskap.
Redan i januari brukar de fösta sökande höra av sig för att säkra sin plats inför sommaren.
Kalix, Skogskyrkogården
Stående från v. Johannes Jakobsson, Emil Kandelin, Love Boström
Sittande från v. Klara Jönsson, Ada Olsson, Nils Westring . Josefine Arm och Alvin Arvidsson saknas på bilden
Kalix, Älvkyrkogården
Från v. Patricia Lille, Wilma Nilsson, Olivia Lindqvist, Elias Isaksson.
Jaana Teschke, Meja Järlstig, Edwin Arnhof, Alexandra Lille och Rasmus Utterström saknas på bilden.
Töre och Morjärv
Sofie Drugge. Moa Bergström Rönnlund saknas på bilden
