Utskick till unga vuxna - Kalix församling sträcker ut handen till unga vuxna.
Utveckling av kyrkogården - Både utsmyckningar och investeringar på kyrkogårdarna.
Vår fader - Hela världens bön
Undomskörfest i Varberg
Kalix församling – en öde trakt?
Jesus säger: ”Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.” (Mark 6:31)
Att dra sig undan, tänka, få stillhet – det är något vi alla så väl behöver. Särskilt i tider av jäkt och stress. Mobilen som ständigt pockar på, flimrande skärmar, nyhetssändningar med alltifrån presidentvalet i USA, oron i världen, krigshärdarna, allt lidande, klimatnödläget. Så mycket som är svårt att ta in, hur ska vi orka? Var finns hoppet i detta?
I början på 90-talet hade diakonerna i dåvarande Nederkalix församling en vision, eller en önskedröm som de kallade den för, om ett diakoncenter i församlingen. Det skulle bli en slags oas för alla. Centret skulle kunna bli den ”öde trakten” som Jesus talar om. En plats att dra sig undan till, finna vila, stillhet, en plats för bön, samtal och även aktiviteter. En plats som skulle ge förnyad kraft för att orka med sin vardag, en hoppets plats.
Jag tänker att denna vision är viktig än idag och att hela församlingslivet ska få genomsyras av denna anda. När du kommer till någon av församlingens verksamheter - som grupper, samkväm med fika eller mat, kristen djupmeditation, gudstjänster och konserter, så hoppas jag att du ska få känna det lugn och den harmoni som så många söker idag. Ett tillfälle att slå ner på takten, gå långsammare, finna andrum, frid och Guds närvaro.
Jag har en önskan om hopp och ljus i denna tid då vi går in mot julen och ett nytt år. Ta hand om dig och kom ihåg att du alltid är älskad av Gud.
Låt oss i Kalix församling bidra med värme, hopp och gemenskap.
I en orolig tid får vi fira julens mirakel tillsammans. Kyrkan är öppen och du är välkommen, precis som du är. Julen kommer till alla – oavsett hur livet ser ut!
Är du en av dem som känner att julen är en svår tid? Det finns många anledningar till att julen kan känns extra jobbig. Kanske bor släkt och vänner långt bort, kanske har du förlorat en nära anhöriga eller har tappat kontakten med gamla vänner. Julen är för många fylld av glädje och värme och det kan den bli även för dig.
I Kalix församling tar prästkandidat Linus Häggström hand om julfirandet på julafton. Dagen börjar med samling vid krubban kl. 11.00 i Kalix kyrka.
Ett litet julbord serveras från kl. 13.00 i Kalix församlingsgård. Vill du vara med och umgås och äta julbord behöver du anmäla dig senast 29 november till expeditionen i Kalix, antingen via mail kalix.forsamling@svenskakyrkan.se eller så ringer du 0923-698 00. Även ni som planerar att fira jul tillsammans kan komma till dukat bord och äta tillsammans med andra! Julafton avslutas kl. 17.00 i Kalix kyrka med en julbön.
Vi har också aktiviteter genom hela advent med Luciafirande, julkonsert och ljusmanifestationer som du är välkommen till. Kom precis som du är och bidra med hopp, värme och gemenskap.
Kalix- och Umeå ungdomskörer har som tradition att göra något tillsammans på körresorna.
Vocalix på Ungdomskörfest i Varberg
För att vara den nordligaste representerade ungdomskören på plats under årets Ungdomskörfest nere i Varberg, fick koristerna från Kalix vakna mitt i natten för att starta dagen med att beskåda vårt avlånga land från ovan - och slutligen landa på västkusten. Det var något speciellt att stiga upp med flyget ovanför molnen samtidigt som solen på morgonen med förväntan och längtan i kroppen.
Under helgen 4-6 oktober samlades cirka 200 ungdomar “från Åhus i söder till Kalix i norr” för att sjunga tillsammans. Helgen som deltagare i Sveriges kyrkosångsförbunds nationella ungdomskörfest innebar gemensamma repetitioner, frukt pauser och många små trevliga promenader mellan Varbergs Kulturskola, församlingsgården och den stora, vita kyrkan som stod mitt på torget. Programmet för helgen bjöd även på timmar i olika verkstäder där man kunde testa på olika aktiviteter beroende på intresse - alltifrån avancerad körsång, improvisationsteater, Alexanderteknik, enskild sånglektion, folkmusik, slagverk, dans och dylikt.
“Man vet aldrig när man behöver sina
Kalix-kunskaper”
Under lördagen sjöng de cirka 200 ungdomarna utanför kyrkan för människor på torget efter lunch och på kvällen inne i kyrkan för en fullsatt konsertpublik. Helgens repertoar hade en spännvidd från Felix Mendelssohn till Laleh. Konserten på lördagskvällen avslutades mäktigt med “Rejoice in the lord” och stående ovationer. Lördagen avrundades tillsammans på en festmiddag med öppen scen. Vocalix höll i ett uppskattat quiz: “Sanningar, myter och legender om Kalix” som skapade stort engagemang och lockade till mycket skratt - och förhoppningsvis till ett framtida besök, inte minst till vår kyrka för en guidad tur med Linus.
Många av koristerna hade förmånen att bo i stugor ute i vackra Apelviken vid havet. Sent på lördag kväll/natt var det för många ett måste att söka sig ut på klipporna och höra havet i mörkret.
Undertecknad lade sig på rygg på stenhällan och fångades helt av det storartade, klara himlavalvet ovanför. Med en bättre kamera kunde självaste Vintergatan fångas på bild.
På söndagen firades gudstjänst och inte ett öga torrt när församlingen tillsammans mäktigt stämde in i “Ropa till Gud”. Gåshud! Innan hemresan påbörjades promenerade körerna från Kalix och Umeå iväg på sightseeing ner till det vackra kallbadhuset och därefter upp till Varbergs fästning. Det blev även ett besök på museet med Bockstensmannen. En byggnad inom fästningen fick tankarna att vandra hem till Kalix kyrka.
En minnesvärd helg tillsammans i musikens gemenskap!
Evelina Öqvist
Inne i Varbergs kyrka. Foto Evelina Öqvist
På Kalix kommuns föreningsgala gick kulturstipendiet till Britt-Inger Burman för hennes betydande insatser inom körverksamheten i Kalix.
Jag är väldigt glad, överraskad och överväldigad över alla gratulationer och hejarop! Otroligt tacksam över att Kalix kommun tilldelade mej detta kulturstipendium med en fantastiskt fin motivation som jag verkligen får glädjas åt. Det ger mig både positiv kraft och motivation att fortsätta jobba med det jag brinner så starkt för: att sjunga med barn och ungdomar, se dem utvecklas musikaliskt och genom att använda sina röster stärka deras egen person och välmående. Det är en ynnest att kunna fortsätta på samma bana som mina dedikerade föräldrar, kunna förvalta deras arbete och föra stafettpinnen vidare! Jag har själv arbetat med församlingens körer sedan 11 års ålder med min mamma och pappa så det vore inte en underdrift att säga att detta även blivit min passion. I många fall har jag haft flera generationer av korister i körerna genom åren. Det är väldigt fint att se mina tidigare korister sitta i församlingen och se sina egna barn eller barnbarn sjunga framme i koret. Har haft och har förmånen att få jobba med dessa helt fantastiska barn och ungdomar, likaså möta vårdnadshavarna- barnens största och viktigaste supportrar. Förutsättningarna och det otroliga stödet som ges av Kalix församling lyser som en stor förebild ute i vårt land. Sången och musiken berikar människors liv, inte minst mitt eget. Därför är jag tacksam varje dag jag får verka i musikens universum.
Hjärtligt tack för alla gratulationer!
/ Britt-Inger Burman
Kalix Barnkör invigde Kalix sommarkalas på den stora scenen i Kalix centrum
Kalix Rotary var på plats och delade ut ett stipendium på 10 000 kr till Kalix Barnkör med motiveringen:
”Kalix har lång erfarenhet av körverksamhet både för barn och vuxna.
Det senaste året har Kalix barnkör med alla fantastiska barn, ledning och föräldrar tagit ytterligare ett steg ut på Sverigescenen genom vinsten i en körtävling och olika uppträdanden med kända artister.
Vinsten i Mix Megapols körtävling, uppträdande med Laleh, “Change Makers Day” på Cirkus i Stockholm och inte minst medverkan i TV4’s julkonsert tillsammans med många kända artister.
Kalix barnkör har medverkat på konserter och TV-inspelningar med Sveriges professionella artister där det krävs att barnen lär sig mycket text, mycket träning och omtagningar och att leverera både sång, energi och glädje när det väl gäller.
Kalix Rotary vill i år dela ut ett stipendium på 10.000 kr till barnen i Kalix Barnkör, för deras insatser och för de goda ambassadörer de är för den unga generationen Kalixbor.”
Foto Sara Blombäck
Min körresa
Elvira Olsson
Jag började sjunga i barnkören när jag var runt 6 år men idrotten tog över alltmer och jag slutade. När jag började högstadiet gick jag med i ungdomskören Vocalix. Även om det är en kör för högstadie- och gymnasieungdomar så hängde jag kvar där tills jag flyttade från Kalix när jag var 21.
Nu hinner jag inte med att sjunga i kör, pluggandet tar mycket av min tid. Som hemvändare sjunger jag i de körer som Britt-Inger sätter samman till olika högtider, julkören och påskkören är två exempel.
Vad har körsången gett dig?
Oj, jättemycket! Hur ska jag beskriva det? Jag tycker om både att sjunga och spela musik och kören har gett mig lyckan och glädjen av att få göra något roligt!
Gemenskapen har betytt väldigt mycket. Jag kämpade med psykisk ohälsa så för mig blev kören den plats där jag var välkommen, viktig och sedd. En plats där jag har kunnat vara helt mig själv. När annat i livet var tungt var kören en trygg plats där jag kunde ha roligt. Kören var värdefull under min tonårstid.
Vad skulle du säga till den som funderar på att börja sjunga i kör?
VÅGA PROVA!
Du behöver inte kunna läsa noter, du behöver inte ens kunna sjunga. Det fina med kör är att allas röster är viktiga. Din röst har sin plats i klangen. Du lär dig körsång och kommer in i det snabbt.
Och du, alla andra är inte bättre än dig!
Nina Björnfot
Jag började sjunga i barnkören när jag var liten och har slutat och börjat om vart annat men det blev nog 15 år totalt som körsångare. Det var en stor sorg när jag flyttade från Kalix som 21-åring och slutade sjunga. Min dotter började sjunga i kör när hon var fem år och det var när vi satt i kyrkan som jag påmindes hur det var för mig. Vi hade verkligen jätteroligt, vi var som ett gäng.
Vad har körsången gett dig?
Gemenskap, detta att få dela ett intresse med andra. Jag var inte den som tog plats när jag var yngre men att ställa sig framför andra människor var självklart när man inte var själv.
Vad skulle du säga till den som funderar på att börja sjunga i kör?
BÖRJA! Så är det ju bara. Prova kan man alltid. Prova vid jul då är det extra mysigt.
Innan jag fick egna barn har jag varit med i hemvändarkörer och det har varit väldigt roligt.
Nu när jag är förälder ser jag samma slags kamratskap som jag upplevde, den här glädjen att få vara med andra. Jag har inte sett den glädjen hos henne på fotbollsplan om jag ska vara helt ärlig.
Heidi-Maria Alatalo
Jag började sjunga när jag var fyra år och sjöng ända fram till studenten. Fast, jag hade ett uppehåll under konfirmationen för då kändes det pinsamt att uppträda inför klasskamraterna.
När jag kommer hem är jag med i hemvändarkören, särskilt vid lucia och under jul är det fantastiskt att vara med och sjunga. Jag har fortsatt att sjunga både som solist vid dop och begravningar och jag har sjungit i kören Adlibitum, en stor kör i Linköping.
Vad har körsången gett dig?
I och med att jag började så tidigt har kören betytt mycket för min personliga utveckling. Mina föräldrar är från Finland och de ville ge mig möjligheten att umgås med svenskar och lära mig svenska på ett naturligt sätt. Genom kören har jag fått vänner för livet, upplevt en stark sammanhållning och glädje i det som faktiskt var som en enda stor familj. Dessutom har jag fått vara med om häftiga upplevelser, vi har sjungit med stora artister. Körsången har format mitt liv. Jag gick musikestet på gymnasiet bara för att sjunga är det jag älskar att göra.
Vad skulle du säga till den som funderar på att börja sjunga i kör?
Sluta fundera! Ja men alltså, på riktigt – bara gör det! Det är bra för både kropp och själ att sjunga.
Mitt andra barn är sju år och sjunger i två körer bara för att hon tycker att det är så roligt. Hon tycker bäst om hösten för då kommer Lucia och julen och det är så mysiga högtider.
Det bästa med körsång är att man får uttrycka sig genom sången och uppleva det där med att sjunga med andra för andra. Genom kören får man ett annat sammanhang, man träffar andra än sina skolkamrater. Min dotter drömmer om nåt större, hon vill bli solist och den drömmen ryms i körsången.
Lousie Brushane
Började sjunga som femåring i barnkören för att mamma tyckte att det var en bra idé. På den tiden då var både Britt och Britt-Inger körledare. När jag skulle vara med på min första gudstjänst ringde jag till mormor och sa:
– Kom och lyssna och showen börjar klockan 11.
Körsången är en del av min barndom i Kalix och när jag flyttade till Piteå så fortsatte jag ändå att delta i större evenemang kring jul med Kalle Ankas jul till exempel. Jag hade ett uppehåll när jag pluggade för då hade jag ändå så mycket musik i mitt liv.
När jag sen flyttade till Norrköping hade jag några år utan kör och det var ett STORT tomrum. Jag kom från en bra kör, vi hade så roligt med varandra och körledarna, att det var svårt att hitta rätt kör.
Vad har körsången gett dig?
Gemenskapen är fantastisk, det är trevligt att göra musik tillsammans och att få använda rösten på ett sätt som man inte gör annars. Det blir en maffig känsla när man är många. Man får vara del i ett sammanhang, jag är en röst, alla är en röst och tillsammans blir det stort och mäktigt. Körsång är samarbete och genom ett bra samarbete når vi ett gemensamt mål. Ensam är stark sägs det men tillsammans är vi ännu starkare och det gäller överallt, inte bara i körsammanhang.
Varenda gång som vi är uppe och firar jul i Kalix så är jag med i hemvändarkören eller Julkören som den också kallas. Det är jättemysigt att få samlas och sjunga i kyrkan just den tiden på året.
Vad skulle du säga till den som funderar på att börja sjunga i kör?
TESTA! Ge det några gånger, det kostar ingenting att försöka och det kan bli så himla bra! Du har så roligt och får umgås med människor som du inte skulle träffa annars. Det blir också så fina utbyten med andra i samtalen som blir i pauserna.
Min son fyller snart två och jag ska uppmuntra honom att börja sjunga i kör. Jag är säker på att killar skulle tycka om att sjunga. Antagligen är det fördomar som att killar ska satsa på idrotten och inte sjunga i kör som spelar in. Men det ena utesluter inte det andra! Jag har själv hållit på med idrott och det går att få in körsång i schemat. Fler killar borde verkligen våga prova! Är du kille och vill prova, kroka arm med en kompis så är ni två som börjar. Det gör något med klangen i en kör när det är killar med och sjunger, då får man med hela registret.
Intervju med körbarn
När jag frågar hur det är att sjunga i kör är alla är ivriga att dela med sig och även om de räcker upp händerna så har jag svårt att hinna med att skriva vem som säger vad. De är ivriga att dela med sig.
-Man har kul med alla kompisar säger Saga Tyrbro.
-Man blir glad av musik och vi gör publiken glad när vi sjunger berättar Gotthard Lindström och Astrid Lindström håller med
-Det är bra för kroppen. Roligt att få sjunga och dansa och man får andas in andas ut, fyller Saga Blombäck på med.
-Vi får resa med kören, vi har varit till Stockholm, berättar Svea Blombäck.
Finns det något som är svårt frågar jag.
Händerna åker upp och Astrid Lindström säger att det är svårt när man inte vet vilka ord som ska komma. Gotthard Lindström berättar att det finns en oro för att sjunga fel, vad gör jag då? Lika snabbt svarar han sig själv – man försöker dölja det. Svea Blombäck säger att det är svårt att lära sig texter. På min fråga om de brukar träna hemma svarar alla ja!
Moa Henriksson, Saga Blombäck, Ella Björk, Svea Blombäck, Saga Tyrbro, Agnes Åberg Tönnäng, Astrid Lindström, Gotthard Lindström
Till dig som är nyfiken på hur det är att sjunga i kör hälsar barnen att Britt-Inger är en bra sjungfröken, att man får röra sig och ha kul med sina vänner. Vi träffar andra som sjunger i kör när vi reser, fortsätter Gotthard Lindström. Saga Tyrbro tycker att det är roligt med utmaningar och Moa Henriksson föreslår att om du inte vill sjunga ensam kan du komma och sjunga i kören!
På sista frågan från mig, om de kommer att fortsätta sjunga resten av livet svarar alla på en gång ett tveklöst, starkt och högt JA!!
Svenska kyrkan i Kalix hjälper dig att navigera
Snart kommer du som är mellan 18 och 25 år att få ett brev i brevlådan från Kalix församling.
”Var inte rädd, jag är med dig. Oroa dig inte, jag är din Gud. Jag ger dig styrka och hjälper dig, stöder och räddar dig med min hand.”
Profeten Jesaja 41:10
Det är ett led i att fånga upp dina behov. Svenska kyrkan och Kalix församling vill finnas som en hand att greppa om livet känns svårt, en axel att luta sig emot om dagen känns grå och ett öra som kan lyssna på dina utmaningar och frågeställningar. Därför har vi valt att skicka ut en enkät som du kan svara på digitalt eller i pappersform.
I din ålder står man inför många val i livet. Livet är fyllt av både glädje och utmaningar, och ibland kan det kännas överväldigande att navigera genom alla dessa beslut. Oavsett vad man går igenom, vill vi på Svenska kyrkan i Kalix vara en källa till stöd för dig som ung vuxen. Gud finns med varje steg på vägen, redo att ge styrka och vägledning när du behöver det som mest.
Behöver du någon som lyssnar?
Det finns alltid möjlighet att få kostnadsfria, journalfria enskilda samtal med präst eller diakon i Kalix, ring expeditionen på 0923-69800 och boka tid.
Svenska kyrkan i sociala medier
Jourhavande präst
Akut samtals och krisstöd Telefon 112
Chatt och digitalt brev via
www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast
Nätvandrarchatten
https://kyrkanssos.se/hitta-hjalp/natvandrarchatten
Nätvandrarchatten är till för dig som är 12-25 år. Du är välkommen att prata om det som känns svårt och jobbigt för dig, eller bara småprata med en trygg vuxen. De som chattar är personer som jobbar i Svenska kyrkan. Alla har tystnadsplikt och du är helt anonym.
Regnbågslinjen
Regnbågslinjen är en samtalsjour via chatt, telefon och digitala brev. Volontärerna som svarar är HBTQI-personer som är utvalda och utbildade för att möta dig där du befinner dig. www.kyrkanssos.se/hitta-hjalp/regnbagslinjen
Visste du att kyrkan finns på sjukhusen, Universiteten inom Försvarsmakten?
Se www.svenskakyrkan.se för mer info.
Hälsningar Brita.
Franciskus fredsbön
O Herre, gör mig till ett redskap för din frid.
Där hat finns, låt mig få föra dit kärlek.
Där ondska finns, låt mig få komma med förståelse.
Där oenighet finns, låt mig få komma med enighet.
Där tvivel finns, låt mig få komma med tro.
Där osanning finns, låt mig få komma med sanning.
Där förtvivlan finns, låt mig få komma med hoppet.
Där sorg finns, låt mig få komma med glädjen.
Där mörker finns, låt mig få komma med ljuset.
O gudomlige Mästare, låt mig sträva inte så mycket efter att
bli tröstad, som att trösta, inte så mycket efter att bli förstådd,
som att förstå, inte så mycket efter att bli älskad, som att älska.
Glimtar från barnverksamheten i Töre och Kalix
Tack för den här terminen och välkommen 2025!
Välkommen att vara med på julmarknad i Hyttgården, Töre
Söndag 8 december kl. 12-15, så bidrar vi tillsammans
till en god jul för fler barn i kommunen.
Barnen i grupperna kommer att göra julpyssel och sälja på marknaden. Pengarna som kommer in ges till “Julklappshjälpen” som anordnas av föreningen “Kalix för alla”.
På detta sätt kan barnen vara med och bidra/uppfylla önskningar hos andra barn i närområdet.
Exempel på saker som kommer att säljas är tvål, polkagrisrenar, tomtar, ljusstakar, godis och lotter.
Det kommer också att finnas saker att köpa till förmån för Act Svenska kyrkan.
Vår Fader
– vi ber bönen med hela världen
Jesus lärde oss att be den bön som kallas Vår Fader. Många kallar den också för Herrens bön eller Fader vår. Det är en bön som vi kan instämma i tillsammans med alla kristna i hela världen.
Lärjungarna ville lära sig att be.
Vår Fader är den kristna kyrkans mest centrala bön. Lärjungarna sa till Jesus: ”Lär oss att be”. Jesus svarade lärjungarna med att ge dem de ord som den världsvida kyrkan sedan dess har stämt in i:
Vår Fader, du som är i himlen.
Låt ditt namn bli helgat.
Låt ditt rike komma.
Låt din vilja ske på jorden så som i himlen.
Ge oss idag det bröd vi behöver.
Och förlåt oss våra skulder
liksom vi har förlåtit dem som står i skuld till oss.
Och utsätt oss inte för prövning
utan rädda oss från det onda.
Ditt är riket.
Din är makten och äran
i evighet.
Amen.
(Matteus 6: 9–15)
Vår Fader är en bön om allt det som är viktigt. Vi ber om att världen ska bli till den plats som Gud skapat den till att vara. Vi ber också att vi ska få det vi behöver och att vi ska kunna leva så som Gud vill att vi ska leva.
Isä meidän
- rukous joka yhdistää koko maailman
Jeesus opetti meitä rukoilemaan Isä meidän rukouksen. Sitä kutsutaan myös Herran rukoukseksi. Siihen rukoukseen voimme yhtyä kaikkialla maailmassa.
Opetuslapset kysyivät Jeesukselta kuinka heidän tulisi rukoilla
Isä meidän on kristikunnan keskeisin rukous. Opetuslapset sanoivat Jeesukselle: “ Opeta meitä rukoilemaan”. Jeesus vastasi heille sanoilla, joihin koko kristillinen kirkko yhtyy vielä tänä päivänäkin:
Isä meidän, joka olet taivaissa.
Pyhitetty olkoon sinun nimesi.
Tulkoon sinun valtakuntasi.
Tapahtukoon sinun tahtosi,
myös maan päällä niin kuin taivaassa.
Anna meille tänä päivänä meidän jokapäiväinen leipämme.
Ja anna meille meidän syntimme anteeksi,
niin kuin mekin anteeksi annamme niille,
jotka ovat meitä vastaan rikkoneet.
Äläkä saata meitä kiusaukseen,
vaan päästä meidät pahasta.
Sillä sinun on valtakunta ja voima ja kunnia iankaikkisesti. Aamen.
(Matteus 6: 9–15)
Isä meidän rukouksessa kiteytyy kaikki se mikä on tärkeää. Me rukoilemme, että maailmasta tulisi sellainen kuin Jumalan on sen alunperin luonut olemaan. Rukoilemme myös,että meidän perustarpeemme saisivat täyttyä ja että osaisimme elää Jumalan tahdon mukaisesti.
Vi talar som barn till en himmelsk förälder
Med de första orden i bönen slår Jesus an tonen: Vår fader. Vi vänder oss inte till Gud som främlingar, utan som önskade och älskade barn till den Gud som är vår himmelska förälder. Jesus talar med Gud på ett sätt som visar att Gud är nära och känner mänskligt liv bättre än vi känner oss själva. Samtidigt är Gud helig och större än allt.
En viktig tanke i kristen tradition är att bön formar vår tro och därmed oss själva. Att be så som Jesus lärt oss är därför viktigt i kyrkans liv. Varje kristen har i sitt dop fått en kallelse. Den innebär att vara lärjunge till Kristus och öva sig på att alltmer likna honom. När de första lärjungarna bad Jesus lära dem att be, hade de också en önskan om att få mogna i sin bön som lärjungar till Jesus.
Vår Fader är en färdigformulerad bön. Att be den står inte i motsats till att själv formulera böner till Gud, med de ord som ligger en närmast, eller med en bön utan ord. Men de färdigformulerade böner som kyrkan fört vidare genom århundradena bildar ett gemensamt ramverk som hjälper oss att be.
Saamme puhua kuin lapsi taivaalliselle vanhemmalleen
Jeesuksen rukouksen ensimmäiset sanat avaavat läheisyyteen: Isä meidän. Emme käänny Jumalan puoleen kuin vieraat, vaan olemme tervetulleita, hänelle rakkaita lapsia. Meillä on taivaallinen rakastava isä! Jeesus puhuu Jumalalle niin kuin Jumala olisi lähellä ja tuntisi ihmisen elämän tarpeet paremmin kuin me itse ne tunnemme. Samalla Jumala on myös pyhä ja kaiken yläpuolella.
Rukouksen on katsottu kristillisessä perinteessä muovaavan uskoamme ja siten myös meitä itseämme. Siksi Jeesuksen antama rukous on tärkeä osa kirkon elämää. Jokainen kristitty on kasteen kautta saanut kutsumuksen opetella elämään niin kuin Kristus Jeesus. Kun ensimmäiset opetuslapset pyysivät Jeesuksen opettamaan rukouksen heillä oli myös kaipaus, että he saisivat kasvaa rukouksen kautta Jeesuksen kaltaisiksi.
Isä meidän on valmis rukous. Meillä on myös jokaisella mahdollisuus itse muotoilla rukouksemme sanoin tai ilman sanoja, vaikka huokauksin, Jumala tiettäväksi. Kirkon valmiit rukoukset ovat vuosisatojen ajan antaneet meille yhteiset raamit, jotka ovat olleet rukouselämän apuna.
Ängel
Redan i våras påbörjades konstverket på område 11 på Skogskyrkogården då Ruben Gustavsson anlitades för trädfällning och ombads lämna en 2,5m tallstam. Den barkades och fick sen stå för att torka. Många var det som funderade över stammen och kanske en och annan kände lite tvivel inför det kommande ”storverket”.
I höst var det då äntligen dags! Då kunde Börje Ragnarsson påbörja arbetet att med hjälp av motorsåg, rondell, bildhuggarjärn och kniv forma en ängel ur stammen. Den tog ungefär två dagar att färdigställa.
Börje berättade att fast stammen stått och torkat under våren och sommaren så rann det vatten från den då han började såga.
Konstverket har lackats och fått ett litet tak för att klara sig bättre mot vädrets makter men sniderier gjorda i stubbar är förgängliga, precis som med livet, därför får vi passa på att njuta så länge vi kan.
Tack till våra kyrkogårdsbesökare för det fina bemötandet av Ängeln och tack till konstnären. Snyggt jobbat Börje!
Börje Ragnarsson från Bondersbyn
Solceller i Töre
Under hösten har solceller kommit upp på servicebyggnaden vid Töre kyrkogård. Det fanns möjlighet och plats för ännu fler paneler genom att använda även intilliggande byggnad. Den möjligheten hade påverkat oss med andra större och kostsammare delkomponenter vilket innebar att de inte tillfört något ytterligare värde under lång tid. Därför valde vi att begränsa investeringen till den beslutade som nu beräknas vara avskriven inom sju år.
Stöttepelare
På Skogskyrkogårdens högsta punkt på gång/cykelvägen är nu konstverket på plats, nästan klart. ”Stöttepelare” av Lotta Lampa.
Så här skriver Lotta.
En stöttepelare är en pålitlig och stabil punkt i ens liv. Någon att luta sitt huvud mot, en trygg axel, någon som lyssnar, ger råd och stöttar och bär upp, oavsett situation. Någon att lita på. Jag valde att arbeta med tåliga material som tål att stå ute år efter år. Valet föll på rostfritt stål som möter trä, takspån, för en intressant kontrast mellan det moderna och det naturliga. Rostfritt stål ger en känsla av hållbarhet och modernitet medan trä ger värme och en koppling till naturen. Takspån, som är karakteristiska för kyrkans tak, ger en historisk och traditionell touch till designen samtidigt som de skapar en visuell association till det sakrala och det gamla.
Kombinationen av material skapar en unik estetik som både är funktionell och visuellt tilltalande och bär på en känsla av tradition och historia.
De små bollarna i rostfritt stål kan tolkas som klot, som i sin tur speglar jorden eller universum i sin runda form, att ”cirkeln är sluten”.
Det finns också ett estetiskt värde i hur dessa bollar är placerade över den rostfria delen, en balans mellan estetik, geometri och symbolik.
Jag hoppas att du som betraktare ska se verket ”Stöttepelare” som ett poetiskt verk med mycket symbolik och kraft. Mitt arbetsnamn i början var ”Pärleporten” då kloten kan ses som pärlor. Portal av latinets porta. ”Port eller ingång” ger en extra dimension på Skogskyrkogården där våra ceremonier kring döden, livet och naturen möts.
Konst tar tid
Wow, att äntligen fått göra ett stort konstverk på en offentlig plats och i min egen hemkommun. Roligt att kyrkan har vågat satsa på ett så stort offentligt verk, och att jag har fått förtroendet.
Det är det längsta projekt jag har arbetet med, vilket i det här fallet kan ses en styrka med ett bättre och starkare resultat än om det hade gått fort som det oftast gör när jag arbetar. Varje designval och moment har fått ta sin tid.
Jag har tänkt på den här portalen nästan varje dag under två år men med facit i hand så har det varit värt det. Det är även första gången jag ”tvingats” vara projektledare, det har varit nyttigt och lärorikt men inte speciellt roligt, men med ingången ”det löser sig” och ”allt har sin tid” så är ”Stöttepelaren” på plats.
Sedan har inte takspånet kommit på plats än och jag tror att när trädelen är klar kommer betraktaren att kanske få andra ingångar, se något mer när materialen möts och träet stöttar upp. Det är bara fantasin som sätter gränser.
Lotta Lampa
Lärd att döma
Enligt mig så lär vi oss tidigt att döma, där omsorg och nåd får mindre plats än domen. Jag inser nästan dagligen att jag själv misslyckas med att undvika dömanden, men jag längtar efter att bli bättre.
I varje olyckshändelse blir jag som människa påmind om att jag eller någon annan inte duger. Vi kommer halka på vintern, även om vi har vinterskor, varje kvadratmeter kommer inte vara säker även om den är grusad eller sandad.
Den här morgonen blir jag påmind när jag öppnar tidningen på jobbet. På ledarsidan skriver Veronica att fred föder fred och att vi inte kan lösa världens problem med mer våld. Jag kan förstå att ibland är fängelsestraff ett sätt att skydda andra och att det därför kan finnas bakomliggande kärlek eller omsorg i att döma någon. Men måste vi till vardags döma för varje misstag? Det sägs att vi lär av misstag men vem vill lära sig nåt om vi för varje lärdom döms?
Ny kunskap
Varje samhälle, varje tidsepok har sina normer, att vi ska bete oss på ett speciellt sätt, att vi följer de normer som finns för att tillgodogöra oss samhället och känna oss tillhörig. Normer och informella skyldigheter leder till att vi människor lever på det sätt som anses vara acceptabla för att vi ska passa in.
Det kommer ständigt ny insikt och ny kunskap men hur lång tid efter händelser ska vi döma varandra för de som har saknat kunskap?
Mina och många andras föräldrar skulle riskerat vårdnaden om sina barn vid fler än ett tillfälle om vi i efterhand skulle straffa deras handlingar efter dagens normer och regler. Vi hade i min barndom en grön Opel Rekord, jag minns min
mors kärlek, hör hennes omsorgsfulla ord till mig där jag som liten pojke stod med fötterna på vardera sida om kardanen, en upphöjning i golvet mellan sätena. Hon säger -Håll nu i dig stadigt ifall att pappa måste bromsa, och jag höll i sätet på båda sidor. Alla i bilen var lyckligt okunniga om att en hastig inbromsning hade inneburit förödande konsekvenser. Mycket snabbt skulle jag ha passerat genom framrutan och legat intrasslad i vindrutetorkarna, men vi visste inte bättre då på 60-talet.
Listan kan göras lång med situationer från den tiden som var norm då, men det kommer ny kunskap som gör att vi får låsningsfria bromsar, säkerhetsbälte, flytväst mm, ny kunskap. Jag kände mina föräldrars omsorg i alla deras handlingar och kan bara le åt att det som är känt idag i många avseenden inte var känt då.
Jag vill inte döma dem för det som de inte visste eller förstod, för kärlek hade de.
Senast inför allhelgona flög alla säkringar i mig åt en besökare som med bil körde genom utsmyckningsplatsen vid en askgravlund. Efteråt förvånades jag över min reaktion och insåg att det var en händelse som var droppen som fick bägaren att rinna över. Efter en stunds förvåning och fundering över min reaktion landade jag i att det var en besvikelse att mina egna förväntningar på hur andra människor ska vara inte infriades. Jag hade tidigare under dagen sett en bil med två damer som körde på gång- och cykelväg, hjulspår över en rad med gravar och nu hände det inom 10 meter från där jag befann mig. Nånstans så finns det en längtan av värdighet på kyrkogården och nu fick den här besökaren med passagerare ta emot min besvikelse över misstaget när han körde genom lunden. Jag glömde att ta ansvar för mina egna känslor eftersom jag var beroende av deras agerande för att jag skulle vara nöjd. Jag kan inte ta ansvar för andras handlingar, jag beklagar min upprördhet till er som var i bilen, ni kommer inte köra där igen och vi får tillsammans fortsätta att på olika sätt försöka visa varandra ömsesidig respekt.
Vi har i Sverige en lag som är baserad på omsorg, lagen om förbud mot olyckor. Samtidigt som jag förstår omsorgen i grunden, att skydda oss människor från olyckor, så ser jag också en konsekvens, vi ska utse någon som ansvarig för varje olyckshändelse, ditt, mitt eller någon annans fel.
Vi nöjer oss inte med bristande kunskap eller insikt utan någon ska dömas för att vi inte förstod eller klarade av att förutse en situation.
”Och ljuset lyser i mörkret.
Och mörkret har inte
övervunnit det.”
Joh1:5
Vi lever alla under samma himmel men verkligheten ser olika ut.
I natt vaknar miljontals människor till ljudet av krig och konflikt.
Just nu pågår omkring 200 väpnade konflikter i världen.
En fjärdedel av jordens befolkning lever i konfliktdrabbade områden.
Som världsvid kyrka och internationell biståndsaktör har Act Svenska kyrkan unika möjligheter att skapa förändring.Tillsammans med lokala kyrkor, organisationer
och människorättsförsvarare agerar vi för fred.
Julinsamlingen pågår mellan första advent och trettondedag jul. Sprid ljus i mörkret! Swisha din gåva till 900 1223.
Ljuset lyser i mörkret
I den mörkaste av nätter vaknar en tolvårig flicka, till ljudet av ännu ett flyganfall. Utan ord sätter hon sig upp i sängen och tar lyktan som står på nattduksbordet. Hennes bror är steget efter när de i sina nattkläder går ut i hallen där mormor väntar. Mormor ger dem en uppmuntrande liten nick och sträcker fram skorna åt lillebror.
Flickan tar sin kappa och sveper om sig. Hon är den som går först ut genom dörren. Någon har redan avprogrammerat trapphusets automatiska lampor, så de första stegen känns osäkra i mörkret. Lillebror stöttar mormor nedför trappan och ut på innergården. Den sista sträckan fram till skyddsrummet är inte lång och flickan har för flera veckor sedan slutat att springa. Bakom henne följer ett stillsamt tåg av människor, som alla söker skydd under jord. I nattens och krigets mörker, söker flickan och hennes bror vila i mormors famn.
Medmänskligheten i mörkret
Act Svenska kyrkans insatser runt om i världen finns på några av världens mest utsatta platser. Människor inom projekten delar hjärtskärande livsberättelser om hur de tvingats se sina makar föras i väg till fängelse på oförklarlig grund, se sina mammor våldtas av beväpnade gerillagrupper, se sina barn tysta dö av svält.
Trots mörker och oro i dessa konfliktdrabbade samhällen finns hoppet alltid närvarande inom projekten. I medmänskligheten. Samma kvinna som just berättat om det vidriga våld hon tvingats utstå på grund av konflikterna i sitt samhälle, sätter sig sedan bredvid en ung mamma och stöttar henne att planera för framtida försörjning.
Samma man som just återberättat hur han växt upp under helt omänskliga förhållanden, ställer sig sedan upp och talar inför ungdomsgrupper om hur fred och försoning börjar i oss själva. Ljuset finns där – i människors kamp för en fredligare värld.
Lucias ljus behövs
Ljuset och hoppet sprids via dem som leder sina medmänniskor genom mörkret, utan själviska avsikter. Inom Act Svenska kyrkans arbete på världens mest konfliktdrabbade platser finns ljuset närvarande via människors mod att stå upp för mänskliga rättigheter och via människors genuina omsorg om varandra. I advent och juletid firar vi ljuset. Vi firar Jesusbarnet som föds och vi uppmärksammar även människor som genom historien spridit ljuset. Så som den legendariska flickan Lucia, som valde ett liv med Jesus och använde sin hemgift till att hjälpa människor i nöd.
Kanske har vårt luciafirande aldrig varit så välbehövligt som nu. Vi får vägledas genom mörkret med tröst i de välbekanta sångerna, de höga stjärnstrutarna och de brinnande ljusen. Lucia kommer med hälsning om julefrid. Med hälsning om fred på vår jord.
Susanna Olivin
Projektledare för Act Svenska kyrkans julinsamling
Skadegörelse
Ett antal gravar har nyligen utsatts för skadegörelse på Skogskyrkogården. Jag känner sorg över att de drabbats och önskar att vi Kalixbor tillsammans kan sprida informationen till våran omgivning. Folks gravar ska behandlas med värdighet och det är inte ok att skada eller ta bort saker från gravar.
Jag har kort efteråt hört sägas tolkningen att det är unga människor som är skyldiga men svälj de orden en stund. Det även finns äldre personer som tagit sig friheten att rensa bort sånt som de tyckt varit opassande. För tiotalet år sedan blev en gravrättsinnehavare utsatt av en äldre man som sparkade sönder en pumpa de hade som lykta på graven. Han ansåg det vara respektlöst med pumpan som lykta och glömde nog ta in sina egna handlingar i värdering vad som är respektfullt. Det är gravrättsinnehavaren som ansvarar för sin gravs utsmyckning och precis som med gravstenar så ska de inte väcka anstöt. Det betyder inte att varje enskild har lagligt stöd att gå in på gravar och ta bort utsmyckning som de själva anser väcker anstöt.
Traditioner och utsmyckning förändras och om hundra gravrättsinnehavare ”smyckar” med blinkande tomtar och tillräckligt många klagar på fenomenet så finns det säkert anledning för kyrkogårdsförvaltningen att överväga om det är tillåtet på kyrkogården. Så länge det inte finns ett förbud mot gravljus med glödlampa så är det tillåtet. Ibland märker vi att några är vana med äldre traditioner från sin uppväxt med att det ska vara stearinljus och kan ha svårt att se inlärda traditioner förändras. Kanske tror någon att man är till hjälp för besökarna när man tar saken i egna händer och plockar bort något som man tycker misspryder.
Låt oss hjälpas åt att respektera varandras gravar.
Gustaf Hellsing /Ikon
Folks gravar ska behandlas med värdighet och det är inte ok att skada eller ta bort saker från gravar.
Renovering av Kalix kyrka
Renovering av ytskikt i Kalix kyrka
Kalix församling har haft en process sedan 2016 angående den ytskiktsrenovering som påbörjas januari 2025. Den 7 januari stängs Kalix kyrka för att påbörja en inre ytskiktsrenovering. Arbetet med rengöring och målning av tak och väggar utförs av Holmlunds måleri från Skellefteå, de har uppdraget att åtgärda väggar och valv. Arbetet får bara utföras av de som har tidigare erfarenhet av den speciella metod som det innebär, därför var det inte aktuellt med lokala hantverkare vilket vi vanligen förordar. Allt trämålningsarbete utförs av Erik Lindberg, Töre som även var med när den senast gjordes 1992. Löpande antikvarisk kontroll utförs av Annika Lindberg som är byggnadsantikvarie och har arbetat 25 år med kulturmiljövård i övre Norrland, tidigare som kyrkoantikvarie på Västerbottens museum men sedan 2005 i företaget Historiska Hus i Norr AB. Annika är även den som skrivit vårdprogrammet och i samråd med Andreas Grahn vid länsstyrelsen enats om att de åtgärder som ingår i åtgärdsprogrammet bedöms vara till fördel för kyrkans kulturhistoriska värden.
Rengöring av väggar och valv kommer troligen pågå under tre månader medan målningsarbetet beräknas ta långt in på hösten innan det är färdigställt.
Vi har ändå hopp att kunna fira påsk i Kalix kyrka i mitten av april och att trämålningen kan fortlöpa i kyrkan mellan bokade verksamheter. Realistiskt är att en återinvigning kan ske närmare allhelgona 2025 eller 1:a advent.
Under perioden när kyrkorummet är stängt kommer verksamheter att kunna ske i andra kyrkor och byggnader.
Vi håller öppet
under renoveringen
Under renoveringen av Kalix kyrka kommer gudstjänster, mässor, vigsel och dop att hållas i Kalix församlingsgård. Begravningar hålls på Silva eller i Töre kyrka om det finns behov av en större lokal.
Hanna Johnselius, Kyrkoherde
Renovering av Kalix kyrka
Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.
Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.
I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: ”Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.” Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud: ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred åt dem han har utvalt.”
När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen, sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta. ”De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det, berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.
Begravningsverksamheten
Allhelgonadagen
På allhelgonadagen bjöds det på fika på Skogskyrkogården i Kalix och på kyrkogården i Töre. Det blev många givande möten och för barnen hade vi änglajakt.
Namnen på dem som gravsatts i askgravlundarna under året sattes upp och på kyrkogårdarna glimrade hundratals ljus. Vi hade ett ymnigt snöfall under hela eftermiddagen, snön knarrade under skorna och brasan sprakade. Vi fick dela årets första glögg med många som stannade till.
I Töre var de hela 30 barn som rustade med ficklampa sökte i änglajakten men i Kalix hade vi en oförutsedd händelse som slutade med att inte ens personalen kunde hitta änglarna! Men med hjälp av duktiga barn kunde vi till slut räkna in dem.
I Kalix avslutade vi med allsång i Silva då Herbert spelade piano, han hade valt psalmer och låtar och delade med sig av sina tankar runt dem som passade in i kvällens tema ”I sorgen ryms alla känslor”.
En stämningsfull och välbesökt kväll. Hoppas vi ses nästa år!
Kör där du får- inte där du går
Vi förvånas i personalgruppen att så många inte förstår att den här skylten betyder att det är en väg avsedd för gående och med cykel. Det är män, kvinnor, yrkesförare, senast för några dagar sedan passerade en taxi längs vägen förbi skyltningen i båda riktningarna. Vi ser också de som i bil passerar dörren framför lunchrummet med några decimeter och snirklar in i arbetsområdet bland fordon och redskap.
Vi har tidigare vid två tillfällen publicerat en karta som visar vilka vägar som är avsedda för biltrafik. Vi förstår att det inte räcker med två tillfällen och siktar på att få med kartan ytterligare en gång i början av nästa år. Skogskyrkogården har ingen genomfart för biltrafik utan när man ska besöka de inre kvarteren så kör man längs ytterområdet fram till närmaste parkering. Det finns ett flertal parkeringar inne på kyrkogården för att det ska finnas bra tillgänglighet men vägen till de inre parkeringarna undantaget parkeringen utanför Silva, sker via den yttre tillfartsvägen. Vi ska förbättra skyltningen ytterligare som hjälp till vilka områden som är avsedda för personal eller gång/cykelväg.
Urnlunden och Parklunden
2025 tar vi i bruk ett nytt område för gravsättningar av urna.
2025 tar vi i bruk ett nytt område för gravsättningar av urna. Området är beläget i direkt anslutning till det område som togs i bruk 1994 och fick namnet Urnlunden. Urnlunden har ett träkors centralt som utsmyckning, det har nu fått plats mellan det tidigare och det nya området för att gravsätta urnor. Korset kommer ersättas av ett nytt likadant under senhösten, då både röta och hackspetten tärt på det gamla. En promenadstig löper mellan områdena för att användas i samband med gravsättningar. Området är klart med belysning, markarbeten och stenläggningar men gräsytan behöver mer tid innan den första gravsättningen kan ske. Gravsättningsområdet består av fyra avdelningar inramade med granitkant. Gravsättningar i det nya området
sker med start efter midsommar 2025. Namnskyltar på dem som gravsätts i det nya området kommer att monteras i ett annat skåp än det nuvarande namnskåpet. Planen är att i vinter hitta en modell av namnskylt som innebär att vi, för dem som gravsätts i det nya området, kan montera namnskylten i samband med varje gravsättning. Vi får se om vi når dit.
Från och med 2025 är det bara de som har en tidigare livskamrat i Parklunden som kan bli gravsatt där. Det finns de som uttryckt oro att de inte får plats där men det behöver förtydligas att det är avsatt plats i Parklunden för livskamrater till tidigare gravsatta. Det finns även plats för dem på samma namnskylt som den först gravsatta.
2025 tas det nya området i bruk.
Begravningar förändras
Jag sitter och pratar med en kollega om de förändringar som skett inom begravningsverksamheten de senaste 10 åren. Vi pratar om efterlevande som i samband med gravsättning i askgravlund uttryckt en besvikelse och sorg att de inte får någon egen grav att gå till. Men vi har även erfarenheter att det finns de som av samma anledning är tacksamma, det är två exempel som vittnar om att vi värdesätter olika och att vi inte kan förutsätta att alla vill samma.
Det finns inte längre någon tydlig standard som det fanns för 50 år sedan när de flesta valde gravsättning av kista med avsked ute vid graven.
2013 var det första året i Kalix när det genomfördes fler kremeringar än jordbegravningar. Nu elva år senare är det ca en av tre som väljer kistbegravning och två av tre som väljer kremering. Den stora förändringen som har hänt de senaste tio åren är att fler än hälften av de som väljer kremering väljer att kremeras innan begravningsgudstjänst eller ceremoni. Jag hör från anhöriga att man värdesätter enkelheten med att samlas vid ett tillfälle utan att behöva invänta att urnan ska komma tillbaka från krematoriet innan de kan boka tid för gravsättning. Jag hör också att det känns lättare när kremeringen är genomförd än att ha en kista med den avlidne inne under begravnings gudstjänst eller ceremoni. Under det här året och de senaste veckorna tycker jag mig kunna ana att det är den nya standard
som sakta tar form, först kremering därefter begravningsgudstjänst med urna och gravsättning i direkt anslutning. Det förvånar mig att det gått så snabbt att välja en förhållandevis ny modell.
Kanske man kan likna det vid att det snart är som förr men med urna istället för med kista. Det betyder att de anhöriga samlas vid ett tillfälle för sitt avsked likt tidigare när det var jordbegravning med avsked vid grav. Vi får se i vilken riktning våra traditioner och rutiner tar vägen
Ogrundad omsorg
Det är den avlidnes önskemål som enligt begravningslagen ska tillgodoses så långt det är möjligt men ibland så finns det tillfällen när de avlidnas önskemål är baserade på ogrundad omsorg om andra. Ogrundad omsorg om andra, vad menas med det? Jag tänker då på när vi ibland tar beslut att göra något för att vi tror att någon blir hjälpt genom en viss handling. Hmm, är det omsorg eller hjälp till efterlevande att bli gravsatt i någon lund, om de efterlevande vill ha en grav att gå till? Självklart så är det den avlidnes önskan som ska styra men om önskan är baserad på att man väljer något för att man tror att man hjälper någon så blir det knas. Jag tänker att i de fall det finns barn eller efterlevande att samtala med kan det vara värdefullt att ta sig tid till det samtalet och lyssna på varandras önskemål. Gör klart om det är egna önskemål eller ogrundad omsorg. En dam ringde i höst och berättade att hon övervägde att återlämna en grav.
Hon skulle vid sin död kremeras och därefter i minneslunden för att hennes barn inte skulle vara bundna av att sköta om en grav ifall de behövde flytta. Det kan man tycka var omsorgsfullt men om barnen helst av allt ville ha en grav att gå till, hur blir det då? Den här damen tog ett nytt beslut efter att ha pratat med barnen och valde att ha kvar graven. Då kanske någon undrar hur det blir med graven om barnen behöver flytta? När vi gravsätts i grav finns inga krav på att det måste monteras någon gravsten, det finns heller inga krav på att det måste vara blommor på graven. Det betyder att så länge anhöriga vill ha en grav att gå till finns den möjligheten. Om de inte längre vill ha den kvar så blir det en gräs- eller en grusyta som under lång tid inte upplåts för någon annan.
Hjälp gärna efterlevande med beslut som tar hänsyn till både dina och deras önskemål.
Under det här året är det nästan 50 stycken av de som kremerats som önskat gravsättning i grav, det är en påminnelse om att vi människor vill och väljer olika.
